Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vore den nu befintliga krigsstyrkan alldeles otillräcklig. Riga
och Kobron måste bättre befästas, 0111 icke provinsens säkerhet
skulle äfventyras. Han föreslog tillika, att en fästning skulle
anläggas midt i landet såsom en tillflyktsort vid ett infall, samt
ännu en till försvar för Riga.
Icke alla dessa förslag vunno framgång. Regeringen, som
hade sina blickar mera fästa på den danska och tyska sidan,
befarade icke så snart ett anfall från Polen. För öfrigt
förefans ett ganska väsentligt hinder i finansernas försvagade
tillstånd. Främst äl lnin garn a om lindringar afslogos. I fråga om
godsens skattläggning svarades, att den icke kunde ändras;
angående förslaget om ett indelningsverk i Lifland yttrades, att
det icke var utredt, huru detta kunde komma att inverka på
kronans inkomster. Men alla de öfriga förslagen upptogos till
fullständigare utarbetning.
I afseende på rikets fästningar i allmänhet vidtogos, efter
öfverläggningar med Dahlberg, omfattande åtgärder. Ett stort
behof deraf fö re fans. Carl den elfte hade väl med den trägnaste
omtanke sörjt för arméns personal; men fästningarne nästan på
alla orter befunno sig i ett ganska betänkligt skick. Det finska
manskap, som förut arbetade på Nar vas fästningsverk,
förstärktes nu med ytterligare 1000 man. Nöteborgs verk skulle ett
följande år förbättras. Kommenderingar utgingo till
befästningsarbeten i Karlskrona, Kalmar, Vaxholm och Dalarö. Medel
anslogos till förbättring af fästningsverken i Stade och för
öfrigt i Bremiska landet Men till Stettins befästning, som var
alldeles förfallen, och på hvars förstärkande Dahlberg lade den
största vigt, emedan derpå berodde Pomerns säkerhet, kunde icke
penningar anskaffas. 3 till 4000 man erfordrades för dessa
arbeten: hvar taga så ansenliga medel? Till och med de redan
anbefalda befästningsarbetena voro understundom i fara att
afstadna i brist på medel. Sä mycket var likväl gjordt, att
fortifikationens stat blifvit i jemförelse med förutgående år ansenligen
förhöjd, och på sommaren utsändes ett kungligt råd (Jakob
Gyllenborg) jemte en ingeniörofficer att tillse fästningarne.
I Estland hade Revals magistrat sjelf begärt, att manskap
skulle ditsänd as för att arbeta på fästningens förbättring.
Landet var, efter flerårig missväxt, i svårt betryck: undsättning
kunde icke gifvas, emedan det befintliga förrådet redan åtgått
för Sverige och Finland. Till landets upphjelpande hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
