- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
26

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

F. F. CARLSON.

10

att skynda. Anslag lemnades för dem som biträdde vid arbetet,
Dorpts universitet flyttades till Pernau. Läseterminerna i
skolorna förkortades. Vetenskap och konst uppmuntrades,
förnämligast de båda framstående grenarne af vetenskaplig bildning:
den mekaniska och den antiqvarisk a. Pol hain mars lysande tid
började. Han blef direktör för bergsmekaniken och försågs med
anslag (10,000 d. s.) för att i Falun inrätta sitt nya
vatteii-u p p fo rdr i n gs ver kStipendier anslogos för ynglingar son: skulle
af honom lära mekaniken. Peringskölds Monumenta trycktes på
statens bekostnad ocli för hans öfriga verk erhölls ett ökadt är
ligt anslag. En noggrann omsorg egnades det stora verk öfver
Carl den elftes historia som var under utarbetning: en
kommission tillsattes för att tillse graveringen af de teckningar, Erik
Dahlberg under alla embetsgöromål funnit tid att utarbeta öfver
den aflidne konungens fältslag.

Finansernas försämrade tillstånd väckte bekymmer. Af
skatterna från landet inflöt i följd af missväxten ganska litet.
Statskontoret måste bemyndigas att för de dagliga utgifterna
ytterligare anlita de för de särskilda regementenas behof samlade
reservkapitalerna, d. v. s. låna. Samtidigt med denna brist på
tillgångar yppade sig behof af ökade utgifter till flottans
utredning, till fästnin gsbyggn ådern a, m. m. Konungens stora
frikostighet — i denna punkt var han alldeles olik sin fader — kunde
icke heller underlätta finansernas ställning.

Donationer af gods förekommo väl icke: endast förmånliga
byten och ständiga arrenden. Men penningeskänker voro icke
så sällsynta, Pä sin namnsdag förärade konungen till
hofmarskalken Rosenhane »för långliga trogna tjenster ocli liden skada
på dess egendom)) 7,000 d. s. och till hof kanslern Bergenhielm
»för möda och besvär med de brottslige lifländarnes aktionerande»
m. m. 10,000 d. s. Kungliga rådet Christofer Gyllenstjerna
erhöll, utöfver sin rå ds lön, ett personligt tillägg af 5,200 d. s.
årligen o. s. v. Men de betydligaste utgifterna i denna väg voro
de mångfaldiga gåfvorna till främmande furstliga personer. Dessa
utgifter vållade verkligen betänkliga luckor i tillgångarne.

Slottsbyggnaden fortsattes; fem hundra man arbetade
dagligen derpå. Utländske konstnärer inkallades och sysselsattes.

Så omsorgsfull ocli driftig regeringen var, bar den tillika,
såsom redan nämnts, mycket bestämdt enväldets prägel. Den
tvekade icke, att när behof gjordes, ålägga en beskattning, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free