Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
F. F. CARLSON.
34
Men det var icke Bengt Oxenstjernas vana att i
overksamhet gräma sig öfver en liden motgång. Det dröjde icke länge
innan han tog sin skada igen. Den franska traktaten hade sin
största betydelse såsom afsedd att draga Sverige från kejsarens
och sjömagternas förbund. Derpå svarade Oxenstjerna med att
endast en månad efter detta svenska fördrag afsluta en allians
med kejsaren.
Redan samma dag som det franska förbundet un der skrefs
(den 9 Juli 1698) var han betänkt på att bereda motgiftet. Till
alla Sveriges sändebud afgick denna dag en rundskrifvelse af
innehall, att med den franska underhandlingen hade anstått
någon tid, emedan D’Avaux framstält åtskilliga förslag, som icke
funnits förenliga med de fördrag Sverige förut ingått med andra
magter: det franska sändebudet hade nu fogat sig och alliansen
afslutits; men den af såge blott den allmänna freden och gjorde
intet intrång i vänskapen med andra magter. Kejsaren och
generalstaterna erhöllo härom särskilda försäkringar.
Likaledes skrefs under samma dag ett mycket vänligt svar
till den engelska residenten, som dagen förut genom bref till
kanslipresidenten gifvit tillkänna, att hans herre vore beredd till
afslutande af en närmare förbindelse med konungen af Sverige
och ju förr desto hellre önskade fullborda det verk, som genom
den sist slutade öfverenskommelser! i Haag blifvit begynt.
Oxenstjerna förklarade i de mest bindande uttryck sin konungs
benägenhet att ingå ett sådant förbund och kunde nu åberopa den
nyss nämnda rundskrifvelsen såsom ett bevis, att Sverige hade
fullt, fria händer, samt. att intet steg vore taget, som kunde
hindra fullbordandet af den afsigt, konung Wilhelm hyste.
Dessa skrifvelser syftade på den meddelelse, Wilhelm den
tredje, kort efter Sveriges förnyade förbund med Holland, gjort
om sin benägenhet att biträda detta fördrag. Den svenska
regeringen (till hvilken framställning om det franska förbundet då
redan skett) hade i anledning häraf gifvit vid handen, att
afslutandet först af en särskild allians emellan Sverige och
England, och derefter af ett gemensamt förbund emellan alla tre
magterna väl vore önskligt, men att sådant skulle fordra en
längre tid, och att det derför syntes vara bäst, om till en början
Sverige, England och Holland genom en i allmänna ordalag
affattad, akt försäkrade hvarandra att vilja ingå en förbindelse till
inbördes försvar, och sedermera underhandlingar fördes om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
