- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
48

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

F. F. CARLSON.

34

desto mindre af det ingångna förbundet med Sverige stora
fördelar och ville ytterligare befästa det.

Bland de många främmande magter, med hvilka Sverige
denna tid trädde i underhandling, saknar man en, nemligen
Ryssland. Flere tecken visa, att de svenske statsmännen icke voro
blinda för de faror, Czar Peters eröfringstankar medförde: de
mottogo ock från andra håll varningar i detta hänseende. Så
snart man erfarit, att Czaren från sin stora holländska resa
återkommit hem, meddelades honom också, att en beskickning skulle
affärdas till honom, för att förnya frederna. Det var i medlet af
Augusti 1698, men sjelfva beslutet om denna beskickning dröjde —
dels i följd af konungens frånvaro från Stockholm, dels må hända
i följd af svårigheten att finna lämpliga personer — ända till
slutet af Oktober, och sedermera drog den vidlyftiga utrustningen
så långt ut, att beskickningen först in på sommaren följande år
anlände till sin bestämmelseort. Danmarks och Polens
underhandlingar med Ryssland hade då hunnit starkt utveckla sig.

Under sommaren hade underhandlingarne om en förlikning
mellan Danmark och Holstein, visserligen under aftagande
förhoppningar om en god utgång, fortsatts i Stockholm. Pincier
hade inom några dagar afgifvit sina anmärkningar mot det ofvan
nämnda danska motförslaget, och på dessa anmärkningar följde
i senare hälften af Juli danska regeringens slutliga förklaring.
Den gafs i känsla deraf, att det afgörande ögonblicket nalkades;
antoges ej detta, skref konungen, så ville han inför Gud och hela
verlden frånkänna sig ali skuld för hvad som komme att följa.

Tiden för hertigens afresa från Stockholm närmade sig
redan. Öfver 1 äggningarne blefvo allt lifligare och varmare. Men
Pincier ville nu icke göra den ringaste eftergift och slutade med
att yrka, att hans först afgifna förslag skulle oförändradt
antagas. Det var att upp rifva hela den föregående förhandlingen.
Juel såg redan allt brutet och svarade till det gjorda påståendet
ett enkelt nej. Derpå följde likväl ännu ett förslag från
Hol-steins sida och ett från Danmark. Det sist nämnda ankom just
då hertigen var i begrepp att lemna Stockholm. Pincier vågade
ej godkänna det och kort derefter afreste äfven han.

Men ännu uppgafs likväl ej allt hopp om den långvariga
tvistens biläggande, och konung Kristian uttalade den önskan,
att Pincier skulle på hemvägen stadna i Fredriksborg, der
konungen då vistades, på det att ännu ett försök måtte göras. Pincier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free