Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
II. HJÄRNE.
10
utfärdades fullmakter för Helmfelt m. fl. att imderliandla med
tsarens sändebud på gränsen angående åtskilliga misshälligheter,
som uppstått på sista tiden. Enligt en uppgift i Taubes nyss
anförda bref befunno sig de ryske legaterna redan i Novgorod,
men man visste ej om de Ȋrnade sig fram eller tillbaka, utan.
som gement rykte går, skola de befrukta sig att blifva i Sverige
sa e mottagne, som de svenske ges an dt er ne för några år sedan
i Muscow handterade blefvo». Härmed syftas utan tvifvel på
Gustaf Bielkes ambassad, hvilken, såsom bekant, emot ali
folkrätt qvarhölls i Moskva från 1655 till 1658 och underkastades
en temligen omild behandling. Stämningen emellan de båda
staterna var för närvarande, oaktadt så få år förflutit sedan
den »evig var an de» fredens afslutande, långt ifrån vänskaplig,
hufvudsakligen emedan ryssarne misstänkte Sverige för att vilja
inblanda sig i det pågående kriget med Polen, och Sverige
åtminstone röjde lust att såsom en ovälkommen diplomatisk
medlare skaffa sig fördelar på båda de stridande parternas
bekostnad. Ett fredsbrott var dock antagligen icke åsyftadt, och det
var derför af vigt att undvika hvarje allt för uppenbar
kränkning af gällande traktater. Ryssarne voro mycket missnöjde
med de svenska myndigheternas liknöjdhet i fraga om
öfverlö-pares efterspaning och utlefverering, och framför allt var man i
Moskva ängslig för att tsarens statshemligheter skulle spelas
främmande makter i händerna. En viss försigtighet var alltså
af nöden, för att Kongl. Maj:ts befallning angående den ryske
kanslistens öfvers än dan de skulle kunna verkställas utan allt
obehagligt uppseende.
Taube underrättar Kongl. Maj:t den 10 Januari 1666, att
Ebers dagen förut anländt till Nar va med denna befallning och
Novgorod, der lian misshandlades under det stora upproret 1(350. Derefter blef
han kommissarie vid det svenska »hofvet» i Moskva, der han qvarhölls jemte
Gustaf Bielke 1655. I de följande underhandlingarna med Ryssland användes
han mycket, dels för tillfälliga uppdrag, dels såsom kommissarie och resident.
Han adlades 1666 (med namnet Ebersköld) och fick på samma gång flere
för-läningsgods i Ingermanland. Hans dödsår är icke kändt. (Riksarkivet, Riksreg.
April—Juni 1666 fol. 440; ibid. Biographica. Ebersköld; Schlegel-Klingspor,
Den ointroducerade adelns ättartaflor, sid. 58). I Sv. Biografiskt Lexikon är han
icke upptagen. Såsom statsman tillvaratog han Sveriges intressen med kraft och
slughet och uppträdde i Ryssland på ett sätt, som lifligt påminner om de ryske
ministrarnes beteende hos oss under Frihetstiden och Gustaf III. Ordin-Nastjokin
anklagar honom i sina bref till tsaren för att underblåsa den inre tvedrägten i
Moskva (Sol o vi ev, XI, sid 197). Ebers förtäljer sjelf flere gånger, huru de ryska
myndigheterna sökte få reda på de personer, hvilka plägade besöka hans bostad
(Bref till Kongl. Maj:t af den 14 Juni och 20 Dec. 1661, m. fi. st.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
