Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
II. HJÄRNE.
10
Hvad än Kotosjichin må hafva begått i Ryssland och
Polen, i Sverige fann han en hedrande verksamhet, som ty värr
afbröts allt för snart. Man misstager sig troligen icke, om man
tillskrifver hans upptagande i svensk tjenst Bengt Horns och
Adolf Ebers’ förord, med hvilka båda han af gammalt var
temligen bekant. Men i egentliga stats saker synes han icke hafva
blifvit använd såsom svensk undersåte. Han torde hafva egnat
sin tid hufvudsakligen åt författandet af sin märkvärdiga bok.
»Till detta hans arbetes företagande», säger Barckhusen, »gåfvo
honom en stor anledning först de länders och städers berömlige
och loflige statuter, som han under sin flykt igenom reste, utan
ock mera, när han med förundran sedan förmärkte den sköna
politiens kultur i den landsorten, hvarest han då ändteligen
stannade, den han på sitt ryske språk vidt berömde och esomoftast
det itererade, hvilket allt var hans första incitament, som
honom animerade att ock något beskrifva om sitt fäderneslands
seder och ceremonier. Pro secundo var det ingalunda ringare
orsak till hans infattade lust och vilja om detta sitt företagne
arbete, då herr rikskanslern samma tiden, högvälborne grefve
Magnus Gabriel De la Gardie, fick spörja hans snälla ingenium
och teinmeliga erfarenhet in rebus politicis (fnit profecto sollers
anirno atque etiam ingeniosissimus inter snos coæquales et
con-terraneos), gaf hans excellens honom sedan mera och bättre
ansam till att fullfölja sitt påbegynta arbete». I M. G. De la
Gardies papper, som förvaras i riksarkivet, har jag icke påträffat
något, som gifver stöd åt det antagandet, att han af egna medel
skulle hafva understödt Kotosjichin. Men såsom chef för
kansliet har han beredt honom inträde i detta verk. »Ryssen
Johan Alexander Selitzki» är i staten uppförd såsom en af
tjenstemännen vid archivum omedelbart efter ryske translatorn och
rysstolken1). Utom dem hade han till ämbetsbröder män, så-
Kammararkivet, Kanslikollegii kassabok 1667, pagg. 5, 97, 98 m. fl. st.:
Statskontorets bokslutskontor, Generalstatbok 1667. Rysstolkar i kronans tjenst
förekomma redan under Gustaf Vasa och hans söner; från Johan IILs tid har
man bestämda vittnesbörd, att äfven personer, som kunde uppsätta handlingar på
ryska språket, tjenstgjorde i kansliet; allt ifrån första åren af Kristinas
förmyndarestyrelse kan en fortlöpande rad af på stat anstälde translatorer anföras.
Personer, som ville egna sig åt denna verksamhet, skickades vanligen förut på någon
tid till Ryssland för att studera språket, dels vid de svenska ’hofven», dels vid
tillfälliga beskickningar. Enoch Lilliemarck, som var translator under Karl XII,
åberopar bland sina meriter (i en ansökan af den 11 Maj 1692), att han »många
besvärliga resor gjort hafver, så med det svenske store gesandtskapet samt
envoyén Kristoffer von Kochen till Muscow, som uågot derefter till gränsetractaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
