Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
BESKATTNINGSRÄTTEN PÅ DE ÄLDSTA STATSUTSKOTTENS TID.
87
när kriget upphört. Riksdagens sammankomster skulle enligt
46 § i 1772 års R.F. ej vara längre än högst tre månader; vid
den tiden kunde konungen »riksdagen af kunna och ständerna
hvar till sin ort hemskicka; vore i sådan händelse ingen ny
bevillning faststäld, skulle det förblifva vid den gamla». Intet
stadgande fans i 1772 års R.F., som förbjöd konungen att
upptaga statslån och derigenom kringgå riksdagens beskattningsrätt;
och den gamla riksgäldens förvaltning, som 1766 blifvit
införlifvad med Statskontoret, kom nu med detta i konungens hand.
I 24 § af 1772 års R.F. påbjudes, att statsmedlens
disponerande och utdelande skulle höra under Statskontoret, att staten
skulle årligen och tidigt inrättas och 1696 års stat dervid till en
rättelse och grund tagas, samt att bemälte stat icke finge
öfver skrid as eller förökas, med mindre K. Maj:ts och rikets bästa
sådant fordrade. Allt detta är ordagrant afskrifvet efter 1720
års Regeringsform, 31 §, men denna §:s nästa punkt:
»Uti staten blifver icke allenast en viss summa
handpenningar till Kongl. Maj:ts enskilda behag och disposition lemnad,
utan ock årligen en summa anslagen till extra utgifter, hvilken
senare af Kongl. Maj:t med råds råde kommer att disponeras,
hvarvid i akt tages, att utgifterna alltid lämpas efter
inkomsterna)); har erhållit följande väsentligen förändrade lydelse:
»Uti staten blifver icke allenast then vissa summa
hand-penningar, som redan är till Kongl. Maj:ts enskilda behag och
disposition lemnad, utan ock årligen en summa anslagen till
extra utgifter, hvilken anordnas efter Kongl. Maj:ts befallningy
under skrifven och behörigen kontrasignerad, allt efter the
instruktioner, Kongl, bref och förordningar, som redan utfärdade äro
eller hädanefter utfärdas-». Denna förändring är i hög grad
karakteristisk för Gustaf III:s sätt att gå till väga såsom
grundlagsstiftare. Statsregleringen blef således 1772 konungens
ensak. Under frihetstiden deremot blef, enligt 1720 års
instruktion för Statskontoret, riksstaten årligen granskad och uppgjord
af en statskommission, hvilken väl bestod af högre ämbetsmän,
men i likhet med rådet och ämbetsverken var ansvarig endast
inför ständerna, och egde dessa, då de voro samlade, att
revidera statsverket och »afsluta» staten. Då statsverkets
angelägenheter betraktades såsom hemliga, handlades de på
ständernas vägnar af sekreta utskottet, hvilket ombesörjde denna
uppgift genom sin afdelning, stats deputation en. Ständerna sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
