Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
E. V. MONTAN.
16
skas». I adelns och presteståndets nämnes icke, såsom i de
två lägre ståndens, något om hungersnöd eller något annat
vilkor för bevillningen fortfarande i händelse af brännvinsförbud.
De tre ofrälse stånden förbehålla sig i
bevillningstad-gan att om penningverket skulle innan nästa riksdag komma i
det fasta skick, att kursen blefve nedsatt och kunde hållas
under 45 mark kopparmynt för riksdalern, K. Maj:t täcktes låta
dem njuta en fjerdedels minskning i den allmänna bevillningen.
Adelns förbehåll är affattadt i de mera allmänna ordalagen att,
i fall statsverket genom K. Maj :ts åtgärder med penningväsendet
skulle kunna umbära någon del af denna bevillning, K. Maj:t
efter omständigheterna ville låta dem njuta någon afkortning i
densamma. Lön- och betalningsafgiften, slottshjelpen,
posttaxe-och stämplade pappersafgiften samt kronans öfriga inkomster
skulle till nästa riksdag fortfara på samma sätt som de
sedan sista riksdag blifvit utgjorda. Slutligen förbehålla sig
ständerna på det kraftigaste, att hvad de sig påtagit icke måtte
lända till något inbrott i deras privilegier, fri- och rättigheter
eller till exempel i framtiden åberopas, ej heller emot
ordaför-ståndet i denna eller den förnyade förra bevillningsstadgan i
någon måtto förtydas eller sträckas
Samma dag som ständernas beslut om bevillningen sålunda
kom till stånd, aflemnade landtmarskalken i bankoutskottet
konungens hemliga propositioner med tillkännagifvande af att
denne samma dag väntade svar, alldenstund han den
följande ville afsluta riksdagen. Den vigtigaste propositionen var
konungens begäran att utskottet skulle gifva honom ett
»särskildt kreditiv på minst 50 tunnor guld till statsbristens fyllande
detta och de följande åren, att i nödfall nyttjas». Utskottet
beviljade ett kreditiv på 50 tunnor guld, men som icke skulle få
begagnas »till statsverkets behof», utan blott i de »yttersta
nödfall, att riket blefve antastadt med utrikes krig eller af invärtes
oroligheter, och K. Maj:t behöfde vidtaga åtgärder för dess
försvar». Vidare beviljade utskottet anticipationskreditiv att
nyttjas de tider af året, då landträntorna icke inflöte, och medgaf
att 120,000 rdr specie skulle årligen få aflemnas af kronans
hypoteker till bestridande af statsverkets utrikes behof, samt
att, sedan en liqvidation blifvit uppgjord öfver statens banko-
Om 1770 års bevillning se C. G. Malmström, Sveriges politiska historia,
Vr, s 190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
