Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 BESKATTNINGSRÄTTEN PÅ DE ÄLDSTA STATSUTSKOTTENS TID. 95
betydelse deruti att riksdagens former under det nya
statsskicket nu blefvo närmare bestämda. I detta afseende utgör
den ett vigtigt komplement till 1772 års riksdag.
Riksdagen var sammankallad till den 19, men öppnades icke
förr än den 30 Oktober. I början af det tal, som konungen då
höll på rikssalen, framhöll han åter »den innerliga förnöjelse
han njöt, då han mottog ständerna utan att behöfva anlita deras
hjelp och understöd till rikets behof». Den 31 Oktober fingo
dessa i ett nytt plenum plenorum på rikssalen del af
konungens propositioner och af »de punkter om rikets invärtes
tillstånd», om hvilka K. Maj:t funnit för godt att underrätta
ständerna. Redan följande dag, den 1 November, föddes riket
en kronprins. Denna glädjefulla tilldragelse blef en anledning
för konungen och riksdagen att täfla uti ömsesidiga artigheter
och en vigtig hjelp för konungen uti hans sträfvan att aflägsna
hvarje moln, som visade sig på riksdagens horisont. Han
öfvertog sjelf riksdagens högsta ledning och lyckades i sin afsigt:
riksdagen företer åtminstone för den ytlige betraktaren nästan
alltigenom anblicken af en klar och solljus himmel, hvars skönhet
endast synes förhöjas af lätta och snart öfvergående strömoln.
Det var knappt mer än en eller ett par gånger, som oväder höll
på att utbrista.
Konungen uppdrog åt ständerna att bestämma den nyfödde
prinsens namn och bjöd dem att genom deputerade stå fadder
vid lians dop, som försiggick den 10 November. Ett par dagar
derefter, den 14, beslöto adeln och presteståndet att vid Gustaf
Adolfs vagga nedlägga en fadder gåfva. Lagman Reuterholm,
som väckte förslag härom hos adeln, yrkade att beloppet genast
skulle bestämmas, men på hemställan af f. d. riksrådet och
fältmarskalken grefve Fersen beslöt adeln, att frågan om summan
och hennes anskaffande skulle beredas i ett bevillningsutskott af
alla fyra stånden. Den 17 uppträdde emellertid Fersen sjelf hos
adeln med den förklaringen, att då hvarken konungens
riksdagskallelse eller proposition innehölle någon begäran om bevillning,
så kunde namnet bevillningsutskott hos allmänheten väcka
uppmärksamhet, hvarför namnet på utskottet borde förändras till
»deputerade att reglera den beviljade faddergåfvan». Dessa
beslut biträddes af de öfriga stånden. Bönderna gingo ännu längre
i frikostighet. Konungens gunstling Elis Schröderheim, som hos
dem tjenstgjorde såsom sekreterare med biträde af skalden Bell-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
