Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 BESKATTNINGSRATTEN PÅ DE ÄLDSTA STATSUTSKOTTENS TID.
115
leke förr än den 4 Januari 1779 aflemnade bankoutskottet
till konungen sina den 31 Dec. 1779 daterade svar på hans
proposition. Hela bankoutskottet, anfördt af landtmarskalken,
ärkebiskopen och borgarståndets talman, uppträdde då åter på slottet
till konungen, som hade bredvid sig kanslipresidenten och
statssekreteraren baron Liljencrants, och aflemnade på samma gång
till hofkansleren alla statsverkets skuldförbindelser ända från
Carl XII:s tid. Utskottet gaf ock till känna, att det ville hos
plena föreslå upplifvande af 1698 års författning om
bankorevisioner mellan riksdagarne, hvartill det begärde och erhöll
konungens samtycke. Först sedan allt detta föregått, afgaf utskottet
den 8 Januari till de tre i banken delegande stånden jemte
sist-berörda förslag sin berättelse om bankens förvaltning sedan
sista riksdag. Deruti underrättades stånden om att konungen
hade å kronans skuld afbetalt 1,200,000 rdr specie, och
dessutom af bankens fordran hos statsverket skaffat banken en
opåräknad tillgång af 3,300,000 rdr, således inalles fyra och en half
millioner rdr, i följd hvaraf realisationen år 1777 kunnat börja,
samt att »rikets drätselverks bibehållande vid dess nödiga styrka
gjort vissa vilkor å K. Maj:ts och kronans sida nödvändiga,
hvarunder dessa inbetalningar verkstälts och hvaruti b an k o
utskottet funnit sig föranlåtet att ingå», o. s. v. Detta var huf
vudsakligen hvad som meddelades plena; hvaruti dessa
vilkor bestodo, fingo de lika litet kunskap om, som om kreditivens
beviljande. Ständerna biföllo förslaget om bankorevisioner; i
öfrigt föranledde utskottets protokollsutdrag ingen annan åtgärd
från deras sida, än att de beslöto att genom en
tacksägelsede-putation hembära till konungen sin erkänsla för hans verk,
realisationen. Ur utskottets protokollsutdrag intogs i 10 § af
riksdagsbeslutet det här anförda jemte en förnyad tacksägelse till
konungen för samma hans storverk.
I inledningen till riksdagsbeslutet, hvilket uppsattes af en
tjensteman i konungens kansli, infördes, att genom upplifvandet
af Sverges gamla lagar detta riksmöte blifvit stvrdt efter 1772
års Regeringsform och 1617 års Riksdagsordning, hvartill
Ständerna på adelns förslag tillade orden: »i alla de delar hvarutinnan
densamma genom Regeringsformen ej är ändrad». Och i sista,
14 § af beslutet förklara ständerna följande:
Yi erkänna härigenom allt hvad enligt detta vårt beslut och
de så väl hos K. Maj:t som på rikssalen hållna protokoller vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
