Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vistades v. N. såsom underhandlare och rådgifvande diplomat
vid svenska arméen i Finland och hemsände derifrån depescher,
hvilkas koncept här äro bevarade. — Handlingarne och
brefvexlingen från 1743 röra väsentligast fredsunderhandlingarne i Abo,
hvarest v. N. med kortare afbrott vistades från årets början till
Sept., och innefatta dels hans ministeriella rapporter till
regeringen, brefvexling med Brummer, Golovin, Rumjantsov m. fl.,
dels instruktioner, handlingar och räkenskaper från
fredskongressen, odels slutligen en »journal anecdote» egenhändigt förd af
v. N. i Abo från d. 7 Jan. till d. 8 Mars 1743. Denna sistnämnda
innehåller åtskilliga detaljer af intresse. Enskildaobref rörande
politiska förhållanden i Sverige under vistelsen i Abo erhöll v.
N. under detta år af kanslirådet v. Bahr, landtmarskalken v.
Ungern-Sternberg, v. Höpken m. fl. Ett aktstycke af v. N:s
hand, som förtjenar här nämnas, är uppsatsen »Reflexion touchant
les interèts du sang de Pierre I et Taffranchissement de la nation
Russe du joug des étrangers», afsänd till Sveriges tillfälliga
sändebud i Petersburg general Diiring, i Aug. 1743.
Från och med år 1744, dä lugnare tider inträdde för Sverige
och dess diplomater, är v. Nolckens brefvexling (4 fasciklar 4:o) af
mindre omfång och eger mindre historiskt intresse. Såsom
statssekreterare i utrikesexpeditionen stod han dock i jämn
brefvexling af så väl officiel som enskild natur med de flesta af
Sveriges diplomater i utlandet. Af politiskt innehåll och vigt
äro isynnerhet de talrika brefven frän de svenske sändebuden
till Ryssland, ambassadören frih. H. Cedercreutz (1744- 45) och
envoyén grefve N. Barck (1745—47) saint från den
förstnämndes sekreterare M. v. Hermanson (1744—45). Frän envoyén
Rudenschöld i Berlin finnas äfven en mängd bref 1744—47, hvilka
dock företrädesvis röra angelägenheter af mera enskild natur.
Kommissionssekreteraren, sedermera envoyén Celsings bref från
Konstantinopel (1746—47) och envoyén frih. C. Fr. Scheffers
från Paris (1744—47) beröra till en del politiska frågor för
dagen.
Från 1748 finnes endast ett fåtal bref, och efter detta år
endast några bref från den sedermera olyckligt ryktbare grefve
Erik Brahe (1754, 55), jemte v. N:s svarskoncept. Den
sistnämnda brefvexlingen rör enskilda angelägenheter saint eger ej
allmännare intresse. Anmärkningsvärdt är att Brahe räknar v.
N. till dem som tillhörde »la bonne cause» — naturligtvis i
striden mellan hofvet och hattpartiet, v. Nolckens politiska
memoir-anteckningar, för hvilka ofvan (s. 3) är redogjordt, visa äfven
nogsamt att han, den gamle diplomaten, som utmärkt sig under
Gyllenborgs och hattregeringens tjenst, förblef sina ursprungliga
sympatier för det motsatta partiet trogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
