Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
O. SJÖGREN.
10
stora helge dagar sådana actus att anställa»; sjelf begärde också
Paykull uppskof till den 7 Januari, som var dagen efter
trettondedagen. Med knapp nöd utverkades detta. Den 7 Januari
1707 var redan stadskaptenen anmodad att föranstalta om
fangens afförande till afrättsplatsen på Norrmalm och skarprättaren
tillsagd att derstädes akta pä sin tjenst, då af ny anledning
äter ett uppskof utverkades 1).
För öfverste Hamilton hade Paykull uppgifvit sig ega
förmågan att göra guld och af denne äfven til Irådts att söka
begagna den som medel till sitt lifs räddning. Saken väckte
genast mycken uppmärksamhet. Paykull fick anställa noga
öfver-vakade prof på sin färdighet, och det berättades snart, att han
i Hamiltons närvaro gjort af bly och andra ingredienser saint
med hjelp af sin hemlighållna tinktur 147 dukater, som i allo
liknade fint guld. Den lärde Urban Hjärne var från början
varmt intresserad för fången och hans uppfinning. En medalj
af Paykulls guld förvaras ännu uti Kongl, myntkabinettet; pä
ena sidan synes Karl XILs bröstbild, på den andra läses
inskriften: »Hoc aurum arte chemica conflavit Holmiæ 1706 O,
A. v. Paykull» 2).
Hamilton anmälde nu för kongl, råden att Paykull, i
händelse af benådning från dödsstraffet, ut fäs te sig att till kongl, maj: t
ärligen leverera 100,000 riksdaler och dessutom lära någon
infödd svensk konsten att göra guld, allenast han finge, o 111 ock
under ständig fångenskap, behålla lifvet. Fabian Wrede och
flere med honom ansågo uppfinningen för inbillningsfoster eller
bedrägeri; en del menade, att Paykull »extraherat sulphur eller
färga ur guldet ocli sedan med samma färga tingerat annat guld,
’så att soppan vore här dyrare än köttet»; andra, att lian som
var en krigsman svårligen kunnat förvärfva de insigter, som för
uppnående af ett sådant mål vore erforderliga. Urban Hjärne,
sjelf hän vänd åt det mystiska, uppsatte kort efter fångens
afrättning sin skrift om hans guldmakeri. Han bemöter här de gjorda
inkasten; mot det sistnämnda yttrade han spetsigt: Gud, som
gifver denna välsignelse åt hvem han vill, hatar icke så
militärståndet, att han ju icke dem under tiden något särdeles kunde
J) Underdånig besked hvarför executionen är kommen att uppehållas. (Svea
hofrätts arkiv. 1. c.)
2) Hjärnes utlåtande samt Gjörvells not i Sv. Bibi. sid. 120. Jfr B. E.
Hildebrand, Sveriges och Svenska konungahusets Minnespenningar, I. s. 544.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
