- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
164

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

C. T. ODHNER. 10

2

ungens alltför lifliga och företagsamma sinnelag, dels derför att
hon sjelf ej egde kraft att bestämma sig för en beslutsam
politik, utan vacklade fram och tillbaka. Gustaf III var alltså
hänvisad till sina egna politiska beräkningar och blef det allt
mer, i samma mon som franska regeringen genom de inre
förvecklingarna i Frankrike hindrades att spela sin forna roll i den
europeiska politiken. Ett framträdande drag i Frankrikes politik
under åren närmast före revolutionen var dess närmande till ryska
hofvet, och det torde ha varit hänsyn härtill, som föranledde
’Gustaf III att icke helt och hållet afvisa tanken på ett
återupplifvande af den forna vänskapen med kejsarinnan. Man
finner, att han vid samma tid, då han inkallade 1786 års riksdag,
umgåtts med tanken på ett nytt besök hos kejsarinnan och
att han ännu 1787 med särskild utmärkelse bemött såväl ryske
gesanten som den envoyé från kejsaren 2), hvilken till hans stora
belåtenhet nu efter lång tids afbrott åter visade sig i Stockholm.

I detta ovissa, sväfvande skick befann sig Sveriges yttre
politik, då den länge väntade tilldragelse inträffade, som enligt
konungens mening skulle blifva af så djupt ingripande betydelse för
Sverige. Porten förklarade Ryssland krig i aug. 1787, i ett
ögonblick då kriget kom ganska olägligt för kejsarinnan och ännu
mer för hennes bundsförvandt kejsaren, som vid samma tid hade
de första belgiska oroligheterna att bekämpa. Underrättelsen
om denna händelse, som inträffade i Stockholm viel medlet af
sept. 1787, kom öfver Gustaf III liksom en blixt, hvilken med sin
ljusglimt visade honom den väg, han hade att vandra genom den
europeiska politikens irrgångar. Han synes nu med ens ha
återkommit till det politiska system, som han låtit Creutz utveckla
i brefvet till St. v. Holstein maj 1785, men som sedan dess
korsats af allahanda andra beräkningar. Den händelse hade
nu verkligen inträffat, som han förgäfves af bidat 1783—4 och
som han ännu 1785 sade sig vilja begagna till ett anfall pa
Danmark för att frånrycka det Norge. Man skulle derför lia trott,
att den turkiska krigsförklaringen af 1787 bort återupplifva den
gamla anfallsplanen mot Danmark, som nu icke längre kunde
påräkna någon kraftigare hjelp från ryska sidan. Men i denna

*) Af en förteckning öfver handlingar, som Liljencrantz haft i sitt förvar,
ser man, att det funnits ett numer sannolikt förkommet protokoll af den 3 april
1786 »angående en af K. M. tilltänkt resa till Ryssland och nödiga medels
an-skaftande dertill^.

2) Grefve Stadion, den sedermera så ryktbare österrikiske statsmannen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free