- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
174

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

C. T. ODHNER.

10

undgå de svenske rådslierrarnes uppmärksamhet, blef icke häller
för dem omnämd annorlunda än i förbigående.

Under dagens lopp begagnade konungen de tillfällen, som
yppade sig, att draga kronprinsen och arfprins Fredrik på sin
sida. Han säger derom sjelf, att han ingalunda velat missbruka
kronprinsens ungdom och oerfarenhet eller affordrat honom något
bestämdt svar, men icke häller kunnat underlåta att föreställa
honom, att det alage honom såsom Danmarks verklige konung
att häfda sitt rikes oberoende af Ryssland och att hålla stånd
emot »les avis timides d’un conseil». Sådana samvetsskrupler,
som han hyste med afseende på Ryssland, »vore att respectera
vid 18 år, men skulle vid en ålder af 27 gifva honom en
ridi-eule. En slik delicatesse vore berömlig ocli en skyldighet emellan
enskilda personer, men dess nogaste iakttagande, utan urskilning
af o m s t ä n d i g h e t e r n a, stater emellan vore att förråda hela
folkslags välfärd och bestånd».

Efter mottagandet, af konungens fredliga deklaration synes
konselj ånyo ha- blifvit hållen. Enligt uppgifter å svenska sidan
skall det lia blifvit ifrågasatt, att konungen mätte få deltaga i
konseljens öfverläggningar för att der personligen förfäkta sin
sak; men detta blef, såsom naturligt var, afböjdt*). Konungen
trodde sig veta, att af konseljens åtta ledamöter hade kronprinsen,
arfprinsen, grefve Bernstorff och general Huth 2) röstat för att
genast mottaga hans anbud af ett förbund med Sverige och att
först efter dess afslutande underrätta Ryssland om saken;
deremot hade de, som konungen räknade till det rysksinnade
partiet, eller prinsen af Augustenburg, Schack-Rathlou, Stampe och
Rosencrantz velat inhämta Rysslands samtycke, innan något
vidare steg toges. Då emellertid ingen egde utslagsröst vid lika
röstetal, hade härmed hela saken förfallit. Men för att icke allt
för mycket sära konungen af Sverige, hade man uppdragit åt
grefve Bernstorff att erbjuda honom en skriftlig deklaration med
de mest bindande vänskapsförsäkringar. Om en på sådant sätt
tillkommen deklaration har Bernstorff i sin rapport ingenting att
förmäla. Han säger blott, att han fått uppdrag till konungen
frambära konseljens definitiva svar, hvilket var
öfverensstämmande med det föregående dagen afgifna.

!) IVAlbedvhlls Anteckningar s. 23; Fersens Memoirer, VI, s. 152.

2) Denne minister, som endast talade tyska språket, hade konungen låtit
benrbeta genom d’Albedyhll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free