Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
C. T. ODHNER.
10
gens omgifning, att man med flit utspridt ryktet om resan till
Berlin för att så mycket angenämare öfverraska det danska hofvet.
Om man sålunda inom den diplomatiska verlden trodde sig
kunna försäkra, att Gustaf III misslyckats i sin underhandling,
så var detta dock ingalunda konungens egen mening, och ännu
mindre var han sinnad att medgifva något sådant inför sitt folk
och sitt råd. Straxt efter återkomsten från Danmark, den 9
nov., aflat han till rådet den skrifvelse, som Geijer aftryckt i
Gustavianska papperen och som upplästes i rådkammaren den
12 nov. Han talar häri om »den nära och ömma vänskap, som
allt mer och mer förenat mig med den unge kronprinsen af
Danmark», en vänskap, »som lärer genom sina följder be bada en nv
ställning i Norden», och anbefaller rådets medlemmar att i denna
vigtiga sak »iakttaga en obrottslig tysthållighet». Tillika
meddelade han raclet underrättelse om Sprengtportens utnämning till
ambassadör. r)
Så snart konungen återkommit till Stockholm, skyndade han
att meddela rådet närmare upplysningar om den danska
underhandlingen. Detta skedde den 23 nov. i närvaro af 10 riksråd
och justitiekansleren. Konungen förklarade nu, att han länge
varit betänkt att söka bryta det band, som sedan bytesfördraget
af 1773 förenade Ryssland och Danmark, ett band som länge
känts tryckande för den danska regeringen och gjort några af
dess medlemmar benägna att närma sig Sverige. Han hade sökt
skilja Danmark från Ryssland genom att injaga det förra samma
fruktan för Ryssland, som det hittills hyst for Sverige; han hade
ock sökt vinna danske kronprinsens personliga tillgifvenhet.
Slutligen hade han beslutit att genom ett personligt besök i Kö-
l) Vid Geijers framställning (III, 2, s. 189—91) äro några beriktiganden att
göra. Rådet fick redan d. 2 nov. konungens meddelande om reseplanen (i bref
af 29 okt.). J. G. Oxenstjerna var icke konungen följaktig till Köpenhamn.
Schröderheims bref (s. 191, not.) kan ej vara af d. 9, utan måste vara af d. 12
nov. — I detta bref skildrar Schröderheim på sitt komiska vis rådets miner
vid uppläsningen af konungens bref från Helsingborg: »Grefve Bielke fann sig
äldst och kände grannlagenheten deraf. Grefve Hermansson var blödig, baron
Liljencrantz mycket affecterad, öfverståthållare!! stolt med sitt enskilda bref i
handen, riksråden Stockenström, Falkengren och Ramel voro sjuka. Riksrådet
Oxenstjerna lät påskina en hemsk okunnighet, blandad med sin vanliga vänlighet.
Riksrådet Fredrik Sparre var ej utan förundran. Riksrådet Bunge tycktes
ima-ginera sig, hvad sviter en sådan visite väl kunnat medföra för 14 eller 15 år
sedan. Riksrådet Falkenberg åt på en skorpa och tycktes småleende vilja förråda,
såsom skulle han haft E. M:s nådiga förtroende af hela planen. Grefve
Wachtmeister (justitiekansleren) och jag betraktade denna illustra areopag och kommo
öfverens, att man bäst ser den ett stycke från bordet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
