Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER.
209
sina motståndare. Och i sjelfva verket ha F:s meningar mer än en
gång tvungit till förnyade undersökningar, väl äfven till beriktigande
af mången häfd vunnen föreställning, liksom man icke heller skall
förgäta att F. i sina Berättelser ofta gick fram genom skeden af vår
historia, som då han skref och delvis ännu i dag icke blifvit
underkastade en ny och fullt h i sto ri skt- v e ten ska pl ig undersökning. Det
skall alltid komma att inverka på bedömandet. Huru ofta återfinner
man icke, för öfrigt, ända till det sista den gamle varmhjertade
oefterhärmlige mästaren i den historiska berättelsens konst!
A. Fryxell föddes d. 7/2 1795 i Hesselskog på Dal, blef
magister 1821, var sedan lärare vid åtskilliga läroverk i Stockholm,
blef rektor vid Maria lärdomsskola 1828, fick professors namn 1833
och blef kyrkoherde i Sunne, ett af Sveriges största pastorat, 1835.
Från och med 1847 åtnjöt F. förmånen att under oafbruten
tjenstledighet, utan att störas af några näringsbekymmer, odeladt kunna
egna sig åt sin litterära verksamhet och han tillbragte nu sin tid,
så snart den icke afbröts af studieresor, uti hufvudstaden. Här afled
han också efter en lång tids aftynande den 21 Mars 1881.
Skrifter i historia: De situ Reidgotliiæ, 1821. ■— Berättelser
ur Svenska Historien, 1—46, 1823—1879. — Karakteristik öfver
tiden och de förnämsta handlande personerna i Sverige 1592—1600,
1830. — Kort sammandrag af Sveriges historia till folkskolornas
begagnande, 1835. — Handlingar rör. Sveriges Historia ur utrikes
arkiver, I—IV, 1836—43. — Orsakerna till den histor. orättvisa,
hvarmed kat. tidehvarfvet blifvit i Sverige behandladt, 1847 (i Läsn.
för bildn. och nöje). — Om aristokratfördömandet i Svenska
historien, 1845—1850. — Äreminne öfver Erik Dahlberg, 1848 (Sv.
Akad. Han dl., 24). — Orsakerna till Karl XLs sista sjukdom och
död; Beskyllningarne mot frih. J. Burenskiöld att hafva sökt hindra
k. Karl XILs hemresa 1715, 1857 (Vitt.- Hist.- och Ant.-Ak:s
Han dl., 21). — Om olagligheterna i rättegången mot Görtz, 1854;
Orsakerna till Karl Gustafs anfall mot Danmark i Aug. 1658, 1855
(båda i »Nord. Univ. Tidskr.» 1854, 55). — Bidrag till Sveriges
Litteraturhistoria 1—6, 1860—62; samt dessutom uppsatser och
genmälen dels i äldre litterära tidskrifter dels ännu i Svensk
Tidskrift och Historiskt Bibliotek.
Ehtl.
Alfred Gustaf Ahlqvist † Äfven de yngre historieskrifvarnes
led har nyss glesnat och det tomrum der uppstått vitnar om att
svenska häfd a fors k nil) gen drabbats af ännu en svår förlust. A. G.
Ahlqvist kan med fog sägas hafva tillhört de utkorade målsmännen
för den historiska vetenskapen. Hans historiska blick var skarp nog
för att med lätthet k un na följa den ledande tråden i historiens
väfnad och förmådde på samma gång att utreda samt att mäta vigten
och betydelsen af detaljernas trådar i densamma. Derigenom kom
han att intaga en framstående plats bland historiske författare
under en period i vår historieforskning, som, mer än någon föregående,
Hist. Tidskrift 1881. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
