Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
betecknas af genomgående undersökningar af de historiska
urkunderna, till och med af sådana, hvilkas värde synes förut hafva varit
alltför ringaktadt. Ahlqvist var inom den historiska konsten
miniatyrmålare. leke blott personernas drag, sjelfva deras kostymer äro
med den finaste pensel i detalj återgifna. Vi behöfva här endast
påminna om de båda bilderna: Erik XIV och Katarina Månsdotter.
Alfred Gustaf Ahlqvist föddes i Runstens socken på Öland den
17 Juni 1838. Hans föräldrar voro den såsom historisk forskare
och skriftställare kände kontraktsprosten Abraham Ahlqvist och
dennes hustru Sara Gustafva Brun. Eadenis arbete »Olands historia
och beskrifning» anses ega ett äfven för vår tid högt värde och
sonen fördrog ej gerna att yngre forskare sökte förringa detsamma.
Ar 1863 utgaf Ahlqvist sitt första historiska arbete, nämligen sin
gradual-afhandling om oroligheterna i Småland och Vestergötland
1529, hvilken belönades med Geijers pris. Samma år promoverades
A. i Upsala till filosofie doktor och blef antagen till e. o. amanuens
vid universitetets bibliotek. I universitetets årsskrift inrymdes plats
åt hans i tvenne afdelningar (åren 1864 och 1866) utgifna
afhandling om »Aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan
III.s regering» och år 1864 kallades han till docent i
fäderneslandets historia samt blef i slutet af samma år utnämnd till lektor
i historia och modersmålet vid elementarläroverket i Jönköping,
hvarifrån han 1869 förflyttades till en motsvarande lärarebefattning
i Vexiö.
Det af A:s arbeten, som väckt största uppmärksamheten, är
hans år 1868 utgifna skrift om »Konung Erik XIV:s fängelse och
död». Den gamla, af A. här förfäktade åsigten, att Erik verkligen
blifvit förgifven, framkallade ett inom vår historiska litteratur
ovanligt lifligt meningsutbyte *), som fortsatts i tolf år, enär de sista
följdskrifter na äro införda i Eira för år 1880. Ahlqvist kan anses
hafva gått segrande ur denna fejd.
Det var hufvudsakligen åt 1500-talets historia A. egnade sina
krafter och det var ock för att samla material till denna han
företog sina forskningsfärder såväl inom landet som i Danmark,
Finland, Tyskland, Polen och Österrike. Värderika afskrifter af
handlingar i främmande arkiv hafva genom hans försorg blifvit åt
riksarkivet förvärfvade och det var äfven han, som vände den polske
historieforskaren, prof. Liskes håg till vårt lands historia. Bland
de bidrag A. lemnat »Historiskt Bibliotek» intager uppsatsen »Om
Sturemorden» första rummet. I)et varma intresse, hvarmed han sjelf,
ehuru bosatt i en landsortstad, fjärran från de förnämsta arkiven,
bedref sina egna ocli omfattade andras historiska studier, ingaf
honom tanken på att utgifva en historisk tidskrift. Om ett sådant
företag talade han gerna och med värme och utan tvifvel hade det
icke kunnat anförtros i bättre händer. Då några år före sin död
*) Förteckning på de särskilda skrifterna finnes intagen i den omarbetade
och år 1878 utgifna upplagan af Ahlqvists skrift, hvilken då bar titeln »Konung
Erik XIV:s sista lefnadsår).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
