Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
sig uppgiften att troget återgifva sitt original. Hr Lund delar icke
denna uppfattning. Han har icke gått tillbaka till 1500-talet, för
att skildra dess egendomligheter, utan han står qvar på 1800-talets
ståndpunkt och på grund af de omfattande arkivstudier han gjort,
pekar han på den ena och på den andra gamla kulturföreteelsen
och räsonnerar öfver desamma vidt och bredt. Han synes till och
med hafva en viss misstro till ämnets förmåga att fängla intresset.
På annat sätt kan jag ej förklara hans ständigt framträdande
benägenhet att, i stället för att gifva en enkel framställning, krydda
sin berättelse med qvickheter och bilder, som mycket ofta äro
ytterst vågade, icke sällan äro mera egnade att förbrylla än att
upplysa. Jag vill anföra ett exempel. Han talar vidlyftigt om
bohagets olika delar, om kistor, skåp, kaminer o. s. v., men ingenstädes
gör han ett försök att framhålla bohaget i dess helhet, att visa
kammaren med hela dess utstyrsel. Det är möjligt att han äfven
med det stora material, som stått till hans förfogande, icke hade
nog för att gifva en sådan skildring. Men om han kunnat det och
icke gjort det, synes han mig hafva förfelat den verkan han velat
åstadkomma. Han liar icke fört sin läsare in i ett 1500-talets hem
och låtit honom sjelf se det ena rummet efter det andra. Han har
i stället tagit en inventarieförteckning och vid dennas olika föremål
anknutit en serie intressanta betraktelser, blandade med förträffliga
faktiska upplysningar.
För den, som vill skildra ett gifvet tidsskiftes kultur, ligger en
svårighet deri. att han måste göra klart för sig hvad som är för
tiden i fråga egendomligt och hvad den ärft från föregående tider.
Jag hoppas framdeles, när jag afslutat mitt arbete öfver Sveriges
Medeltid, få tillfälle att teckna den svenska kulturen under nyare
tider, således äfven under den tid. som är föremål för hr Lunds
arbete, men när jag kommer så långt, har jag framför hr Lund den
stora fördelen icke blott att kunna begagna mig af hans värderika
forskningar, utan äfven att hafva i detalj studerat medeltiden, så att
det blir mig derigenom lättare att urskilja det nya, som 1500-talet
bragt in i lifvet, och således bedöma detta tidehvarfs andel i den
menskliga utvecklingen och anspråk på vår tacksamhet.
Jag kan icke undertrycka den anmärkningen, att hr Lund icke
egnat tillräcklig uppmärksamhet åt medeltiden och att han derföre
är benägen att tillägga 1500-talet hedern för förbättringar, hvilka
blifvit redan tidigare gjorda. Min anmärkning gäller här ett faktiskt
förhållande och det åligger mig derföre att lemna bevis för dess
giltighet
»Fælles for alle Bønderhuse i Skandinavien», säger han, »var dess
fuldstændige Mangel paa Vinduer [man hade nämligen fönster blott
i taket]. Dette gav dem ett eget uhyggeligt Præg; det høieste, der
fandtes, var stundom en lille Glug i Gavlen.» Huruvida de gamla
husen med takfönster voro så obehagliga, kan vara en smaksak; jag
har hört dem, som i Norge haft tillfälle att vistas i byggnader af
detta slag, uttala sig med hänförelse om det mer än hyggliga in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
