Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHYBERGSON, FINLANDS HISTORISKA LITTERATUR.
XXXIII,
rörande de franska protestanter nes öden under Ludvig XIV:s tid,
har publicerat en uppsats om protestanterne i Frankrike under
adertonde seklet, hvilken i korta drag meddelar resultaten af de
omfattande forskningar, som inom detta ämne under de senaste
årtiondena blifvit gjorda 1). Ett arbete af Yrjö Koskinen, benämndt: De
ledande idéerna i menniskoslägtets historia2) är, såsom titeln antyder,
ett försök att till en historiens filosofi sammanfatta resultaten af den
moderna historiska forskningen. Boken begynner med en kort
öfversigt af de gamla folkens historia intill det romerska kejsardömets
grundläggning. Derefter följer en framställning af de sociala och
politiska förhållandena i kejsareriket (sid. 56—90), hvarvid förf.
såsom äfven i en not antydes, troget följt Amedée Thierrys »tablau
de I*empire romain» och i enlighet med denne förf. kommit till den
slutsats, att kejsarrikets statsbygnad väsentligen afsåg förverkligandet
af de allmänt menskliga grundsatserna oafsedt nationela
inskränkningar. I medeltidens statslif söker förf. en direkt motsats till denna
riktning, i det att nationalitetsidén vore det genomgående draget i
medeltidens utveckling, I och med det vestromerska rikets fall hade,
säger han, »nationalitetsidéen trädt i förgrunden i historien och dess
seger var kejsardömets fall» (sid." 105). Likaså anser förf. att det
af Karl (Jen store grundlagda frankiska kejsardömet föll sönder till
följd af nationalitets-idéens inflytande. På hvarje punkt märkes,
säger han, att nationalitets-idéen vunnit seger och till följd deraf
går den af Karl d. store förnyade kejsarevärdigheten under». Yi
behöfva knapt påpeka det oriktiga i denna uppfattning. Äfven
reformationen tecknas såsom en nationaliteternas politiska befrielse
från det kyrkliga förmynderskapet, medan deremot rörelserna på det
andliga gebitet framställas såsom mindre betydande. Man behöfver
dock icke tränga djupt in i r ef or m a tion s ti deh v ar fve t s anda för att
finna, att den religiösa och andliga konflikten var den epoks
hufvuddrag, under hvilken Luther, Calvin ocli Knox lefde. Öfverhufvud
förbiser förf. personlighetens betydelse i historien. De män, som
uppträdt verksamt handlande, ersättas genom termer, sådana som
»tidens ström», »tidsandan», »de ledande idéerna» o. s. v.,
abstraktioner, som kunna tjena till att uttrycka en viss sida af det
historiska lifvet, men som icke återgifva detsamma i dess helhet.
Medan historien hos oss räknar gamla anor, är den finska
arkeologiska vetenskapen ett barn af gårdagen, och verksamheten
inom detta område har derför väsentligen utgjorts af systematisk
materialsamling 3). I slutet af år 1875 utkom J. 11. Aspelins
Suo-malais-ugrilaisen Muinaistutkinnon Älkeita (Grunddrag till Finsk-ugrisk
*) Protestanterne i Frankrike under adertonde seklet af G. Frosteras i
Öfversigt af Finska Vetenskapssocietetens förhandlingar, XXII. 1879—1880 sid.
181—204; äfven i separataftrvck.
2) Johtavat aatteet ihmiskunnan historiassa, esittänyt Yrjö Koskinen.
Helsingfors 1879, förfrs förlag. 362 sid. liten 8°.
3) Vi äro prof. J. R. Aspelin tacksamma för meddelade upplysningar om
¥ar arkeologiska litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
