- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
XXXIX

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HILDEBRAND, SVERIGES HISTORIA.

XXXIX

oss äfven de mest betydande karaktererne från dessa århundraden!
Huru bristfälliga äro icke, för att taga ett enda exempel, de
inhemska källorna i afseende på en sådan person som Engelbrekt. Han
affär das i annalerna på ett par rader. Ett betydligt utrymme har
emellertid medgifvits åt detta tidsskede, ett lika stort, åtminstone
var det så ämnadt från början, som åt tiden mellan 1611 och 1718,
eller 1718 och 1809, då man kan ösa så godt som med fulla
händer ur registratur, bref eller andra handlingar och en samtida
litteratur. Följden häraf har blifvit dubbel. Då man ej gerna
kunde begära att den rena detaljkritiken, den minutiösa
undersökningen af person- och sakförhållanden, huru intressanta de än äro
för historikern, för en större krets af läsare skulle vara tilltalande
eller njutbara, måste det för förf. af medeltidens historia blifva en
nödvändighet att gifva sig in på det kulturhistoriska området, der
materialet är något rikare. För det andra får man ej begära, att
förf. skall egna någon kritisk undersökning åt vissa omtvistade
punkter, då apparaten för en sådan ännu i denna stund ofta måste sökas i en
mängd på många håll spridda och ännu outgifna urkunder. Han måste
i stället, deröfver kan ingen undra, uti vanliga fall inskränka sig’till
det redan offentliggjorda. Under gifna förhållanden var det derföre
visserligen en förmån att för utarbetandet utaf denna del af
»Sveriges historia» vinna en i vår äldre kulturhistoria så väl bevandrad
forskare som Hr. Hildebrand, H. Också har verkligen den
kulturhistoriska sidan af ämnet blifvit rikligt sedd till godo. Vi finna
icke blott den vanliga öfversigten vid delens slut — i förbigående
nämdt, trots noten s. 482, blott ett par sidor kortare än
motsvarande afdelning i tredje delen; äfven flerestädes i det föregående
utbreda sig större eller mindre kulturhistoriska skildringar, ja, sådana
finna anknytningspunkter, der man knappast skulle vänta det, så
t. ex. vid ärkebiskop Hemmings sigill s. 14, alldeles som om texten
skulle varit till för illustrationen och icke tvärtom, och dessa
digres-sioner kunna knappast öfver allt sägas ske till riktig båtnad för
sjelfva den historiska framställningen. Annorstädes äro dessa
kulturhistoriska skildringar så mycket mera på sin plats och vitna öm
förf:ns mångåriga och djupa studier i hithörande ämnen, icke blott
rörande Sverige, utan det kristna Medeltidseuropa i allmänhet.
Deras värde förhöjes ännu mer af de många, ofta högst intressanta
illustrationerna, hvilka tillsammans för första gången gifva
allmänheten en omfattande och åskådlig framställning i bild af vår
Medeltid, i dess kyrkliga och verldsliga konst, dess drägter, vapen, mynt,
sigill m. m, d.

Äfven åt slägt- och personalhistorien egnar förf. en icke ringa
uppmärksamhet. Skada att resultatet af sådana undersökningar i
följd af förhållandenas ogynnsamhet ofta blir så magert och att den
skelettartade stamtaflan ej sällan, är allt, som man kan prestera,
äfven den alltför ofta bristfällig och problematisk! Genealogien får
emellertid derigenom för vår medeltid en allmännare betydelse, som
den annars saknar. Det får redan anses för mycket i mer än ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free