Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Detta om arbetets förtjenster i allmänhet. En anmärkning af
allmännare art vilja vi ock göra. Det ser redan vid första
ögonkastet ut, som om Gustaf Vasas historia blifvit allt för vidlyftigt
behandlad på bekostnad af hans söners. Under det att 249 sidor
äro egnade åt den förre, få nämligen de senare nöja sig med 210
tillsammans. Huru vigtig än konung Gustafs regering må vara,
förefaller dock detta icke såsom den rätta proportionen, framför allt
icke då man märker, att 189 illustrationer äro insatta på de 210
sidorna, men icke hälften så många på de 249. Vid närmare
genomläsning af arbetet finner man ock sin åsigt bestyrkt, ty Gustaf Vasas
regering har verkligen blifvit långt utförligare skildrad, än förhållandet
i allmänhet är med hans efterträdares. Ja, någon gång är förf. i
sin teckning af dessa rent af knapphändig. I det följande skola
vi anföra ett och annat bevis för detta vårt påstående.
Efter dessa uttalanden om arbetet i sin helhet öfvergå vi till
en något närmare granskning af dess särskilda delar.
Såsom lämpligt är, tager det sin början med en geografisk
öfversigt. Endast mot en punkt i denna skulle vi vilja göra en
anmärkning. Att hertig Karl först från 1569 innehaft sitt hertigdöme (sid.
lo), torde kanske icke vara fullt riktigt, emedan vi redan 1568 finna
honom inom hertigdömet utnämna liäradshöfdingar, gifva förläningar
af tionde, utfärda befallningar till sina fogdar o. s. v. (Se Karls
diarium öfver utgående skrifvelser 1566—1592. R. A.). Troligen tog
han omedelbart efter Erik XIV:s fall sitt furstendöme i besittning.
Efter den geografiska öfversigten följer Gustaf Vasas historia.
Såsom vi redan påpekat, är denna vidlyftigare hållen än sönernas.
Om dessa hafva förlorat något härigenom, torde deremot den förre
hafva vunnit. Genom sin större utförlighet i fråga om honom har
nämligen förf. kunnat gifva framställningen mera lif ocli intresse.
Eörf. tillåter sig här stundom karakteristiker såsom t. ex. af Hans
Brask. Bland det myckna förträffliga framhålla vi särskildt
teckningen af konung Gustaf såsom regent. För öfrigt erinra vi blott,
att man numera om Laurentius Petri känner, att äfven han studerat
i Wittenberg (jfr sici. 145, rad 5 nedifrån med Annerstedt: Upsala
universitets historia s. 78. not. 3). Derjämte har det blifvit visadt,
att det med Frans II i Frankrike afslutade fördraget (sid. 212) ej
bör dagtecknas 1559, utan 1560 (Hist. Bibi. 1880. Första häftet
sid. 17 not 3). Hvarföre förf. låtit den 1542 med Frans I ingångna
förbundstraktaten utfärdas i Sceaux cl. 11 Juli (sid. 183) i stället
ör i Begny d. 1 Juli, veta vi icke.
Med Erik XIV:s historia börjar formen för framställningen
blifva knappare. Dock har förf. skildrat det vigtigaste af densamma,
och med hans karakteristik af konungen äro vi fullt ense. Några
anmärkningar ämna vi göra, men de angå blott enstaka
detaljuppgifter. Vi påpeka då, att den danska eskadern under Jak.
Broeken-husen utsändes redan i April 1563, och att Fredrik II troligen redan
i Mars samma år fattat sitt beslut att anfalla Sverige (jfr sid. 264).
På sid. 275 uppgifver förf. efter Tegel, att Jak. Henrikson i Jan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
