Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE SVENSK DISPUTATIONSLITTERATUR.
LXXVIl
blott hämtadt från främmande Jands historia, utan från så aflägsna
tider som det äldsta frankiska rikets. Det är nämligen Hr P.
K. Fahlbecks »Kritiska studier öfver det frankiska rikets äldsta
samfundsskick» *) Vi skola ej yttra oss öfver lämpligheten af ämnet.
Lika säkert det är, att det i sig sjelft är synnerligt tilldragande oeh
rikt på intresse — sedan gamla tider har oerhördt mycket skarpsinne
nedlagts på detsamma — lika visst är det att publiken, äfven den
lärda, här i Sverige är tämligen fåtalig tör ett dylikt arbete. Det är
ett inlägg i en vetenskaplig fråga, som tills dato ej i skrift blifvit hos
oss behandlad, och förf. har att byta meningar med sådana storheter
som Waitz, Roth, Sohin, de Coulanges. för att taga några bland
de lefvande. Boken är emellertid skrifven med mycken sjelfständighet
och affattad på ett energiskt och uttrycksfullt språk, som tyckes röja
att förf., hvad formen särskildt beträffar, gått i skola hos Sohiu.
Vi vilja ej påstå att förf. allestädes har öfvertygat oss om riktigheten
af sin mening, men man följer honom med intresse och nöje på den
tummelplats för de mest stridiga meningar, på hvilken han rör sig
med mycken säkerhet. Hans redogörelse för det salfrankiska rikets
uppkomst är nog förtjent af uppmärksamhet, liksom äfven skildringen
af de frankiske konungarnas rättsliga ställning i det af dem eröfrade
Gallien; och framställningen af rättsmedvetandets genombrott i det
våldets verk som det äldsta franko-galliska samhällsskicket
onekligen var, är utförd på ett tilltalande sätt. Det är för öfrigt med
tillfredsställelse vi finna honom göra rättvisa åt Loebell, efter vår
mening en bland de förträffligaste kännarne och skildrarne af det
samhällsskick, som Gregorius af Tours så målande har beskrifvit.
Till en annan klass af hvad inan kunde kalla historisk till
fällighetslitteratur, den i läroverksprogrammen inneslutna, skola vi
måhända en annan gång återkomma. Här har ej utrymmet
medgifvit det.
E. Hildebrand,
Rigskansler Grev Griffenfeld. Et Bidrag til Nordens
Historie i (let 17:de Hundredaar af Otto Vaupeli Förste Del
IX + 206 + 184 ss. 8. Kjöbenhavn. C. A. Keitzels Forlasr
1880.
Ett intressant ämne tör en historisk monografi teckningen af
den Köpenhainnske vintapparens ryktbare son, som efter en sällsynt
lysande bana drabbades af det bittra olycksödet att under mer än
tjugo af sina bästa år se sig sjelf förgäten, eller ihågkommen blott
’) 227 ss. 8. Lund 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
