Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FR1DKRIC1A, DANMARKS YDRE POLITISKE HISTORIE.
XCIX
let instämma i hans yttrande att Kristian »stod der som den
hvilken genom sitt uthållande *) arbete hade genomfört sitt mäklarekalls
for>ta uppgift». Vi hafva ej utrymme här for att utveckla vår
åsigt; en uppmärksam läsare må sjelf döma. Nog är det sant, att
konungen under de flydda åren ofta arbetat for freden, men han har
sällan gjort det så att han deraf kunde vänta någon frukt, och han
synes oss lika ofta arbetat i rakt motsatt riktning.
Om redan teckningen af Kristian IV-.s ingripande i de stora
europeiska förvecklingarna måst intressera oss, så faller det af sig
sjelft, att detta intresse skall spännas, då författaren Öfvergår till
konungens nordiska politik och den derur slutligen frambrytande
tvekampen mellan Sverige och Danmark. Med innerlig motvilja o< h
förklarlig fruktan hade Kristian följt Sveriges altjämt stigande
maktutveckling, som ej blott i ocli för sig innebar ett Danmarks
sjunkande, utan ock direkt hotade detta land, alteftersom det steg för
steg kringhvärfdes af de svenska eröfringarna längs Östersjöns kust.
Tv 0111 man kan tala om en medelpunkt i Kristians politik, var det
tanken på att häfda Danmarks gamla anspråk på öfvervåld et i
Östersjön, särskildt sådana dessa uttalade sig i Oresundstullen och
höghetsrätten på omgifvande haf. Olyckligtvis såg han, som författaren
betonar, allt för mycket på frågans finansiella och juridiska sidor,
allt för litet åter på de politiska följder, som ett ensidigt fullföljande
af dessa synpunkter måste medföra. Slutet blef, att han drog öfver
sig kriget med den mäktige granne, som han velat pina oeh
försvaga, men tillika stötte ifrån sig alla andra stater.
Kristians tull politik och alt hvad dermed står i samband får
här en grundlig och rik belysning. Författaren döljer lika litet
konungens och Ulfelds våldsamma och o försigtiga förfarande, som de
underslef, hvilka å svensk sida förekommo. Af synnerligt intresse
äro de uppgifter som författaren i samband härmed lemnar om
handeln och sjöfarten i norden. En hvar vet, i hvilket starkt
kommersielt beroende Östersjöländerna stodo af den blomstrande
nederländska republiken. Här finna vi förhållandet belyst med talande
siffror. Visserligen reducrrn förf; lf arens undersökningar något de
gängse uppgifterna om styrkan af Nederländernas skeppsfart i
Östersjön. Men det är vackert så att finna, att af de 3,450 fartyg, som
lf»lo passerade Sundet, tillhörde nära hälften, eller omkring 1,600
»tycken, Nederländerna, under det de rent svenska fartygen i
inedeltal för åren 1637—43 blott uppgå till 90 (- 3 af vår import och
export genom Sundet bestreds med utländska fartyg). Danmark
sjelft stod i starkt beroende med hänsyn till sin utländska handel,
ty ehuru visserligen 581 danska och norska fartyg passerade sundet
är 1640, kommo blott 152 af dessa från utländsk ort (och 80 af
de 152 ensamt från Danzig). Englands och Skotlands östersjöfart
var ännu så ringa jämförd med Nederländernas att deras flaggor ej
representerades af flere än 430 fartyg.
K n ra ive rådt af recensenten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
