Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
ELOF TEGNÉR.
10
hänförelse i länet samt begärde föreskrift om åtgärder för att
ordna folkrörelsen, enär han eljest »ej torde kunna hindra hopen
att mangrant och utan ordning begifva sig åstad». Från
Göteborg utfärdades med anledning häraf d. 24 Okt. befallning att
äfven i Jönköpings län upprätta en frikorps. Den 2 Nov.
upplästes kungörelsen härom i länets kyrkor; dagen derpå höllos i alla
socknar sammanträden; och inom tre dagar ingingo svar, att »hela
landets menighet, utan åtskilnad af dess innehafvande jords natur,
icke allenast förklarat sig beredde att upprätta en frikorps, hvartill
en myckenhet ungt och manbart folk sig genast frivilligt
anmälde, utan ock man ur huse vara färdige att skynda till den
ort, der de med lif och blod finge besegla sin kärlek och
tillgifvenhet för sin kung.» Redan d. 10 Nov. kunde frih. Hamilton
inberätta att 800 man bildat en frikorps, till hvilken ytterligare
200 väntades komma att sluta sig. Här såsom på flera andra
ställen försågs manskapet på bekostnad af länets innebyggare
med kläder och proviant. *)
i kustlandskapen i sydöstra Sverige, der ryska landstigningar
kunde befaras, hade folkväpning i mer och mindre ordnad form
kommit till stånd, redan innan frikorpserna i mellersta och vestra
Sverige började bildas. Vice landshöfdingen i Kalmar län, frih.
Köhler, hade redan i Augusti gifvit befallning om allmogens
beväpning och indelning i rotar; och staden Karlshamn sattes i
försvarbart skick genom kanoner och ammunition från förraden i
Karlskrona och Kristianstad, hvarjämte borgerskapet upprättade tvenne
sedan de fatt allmogen bevarad. Har glunkas ett och annat om allmogens
förbittring emot adeln, särdeles för förhållandet i Finlaud. Jag går således
mellan tvenne eldar och har kousiderationer på alla sidor att iakttaga» ... »Jag är
sa ängslig för allmogen, som vill gå mangraut ut. Du finner sjelf hvad det kau
blifva utaf. De tala faseligen.» Läugre fram, efter stilleståndets afslutande, skrifver
han: »Kungen illfäuas med böndernas armerande. Jag kan ej begripa hvad ban vilt
här med dem, då vi hafva stillestånd och danskarne gå bort.» Ekeblad hade
länge tillhört Gustaf lll:s hof och närmaste omgifning samt räknades bland
konungens personliga väuucr. Jämförelsen mellan honom och Armfelt under dessa
kritiska tider utfaller ej till Ekeblads fördel.
’) Registr. i krigsår. 24 Okt., 6 Dec. 1788; Inr. Tidn. n:o 99. — G. G.
Adlerbeth, som var godsegare i Jönköpings län, berättar (n ,,) att ban bevistat en
sockenstämma i t-in hemort och att 9 frivilliga antecknat sig i hans socken.
(A. sjelf utrustade på egen bekostnad en karl, utom sin andel efter hemmantalet
för egendomen, som var frälse.) Dock var »grannskapet ej fritt fråu
hvarjehanda rykten, som förorsakade tvekan och villrådighet bland de enfaldige.» Bland
andra rykten nämndes äfven, att afsigten med frikorpsen vore att »befria adeln
från besväret att uppsätta adelsfanan och kasta det på allmogens sknldior.»
(Gust. Mss. Ups. Bibi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
