Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
ELOF TEGNÉR. FOLKVÄPNINGEN I SVERIGE 178S-
i Vesterås och Sala. Konungen afböjde emellertid bildandet af
allmoge-friskaror sa väl i Nerike som i Vestmanland, då
krigsfaran vid underrättelsen derom syntes vara öfver, och
frikorp-serna i Vestergötland och Smaland, jämte de dalska och
verni-ländska, torde hafva ansetts tillräckliga i händelse af ett nytt
utbrott af fiendtligheterna. !)
I kustlandskapeu mot vester, hvilka voro närmast utsatta
för fiendens anfall, saknades ej heller den fosterländska ifvern.
I Bohuslän och Dalsland, hvilka hastigt besattes af den danska
styrkan, hade intet nämnvärdt blifvit gjordt i tillräckligt god tid for
att »jenom folkets väpninü söka hindra dess inträngande 2); och
sedan landet var i danskarnes händer, förbjöds allmogen strängt af
den danske befälhafvaren att bära vapen. 3) Försök att genom
presterskapet i Bohuslän uppmana befolkningen till motstånd
blefvo utan resultat.4) Men allmogen »förbannade», enligt
uppgift af en samtida resande i Bohuslän, »landshöfdingen, som ej
uppbådat landtvärn, som i andra provinser». 5) — I Halland ville
allmogen till Göteborgs och Bohusläns undsättning ga »man ur
buse» samt erbjöd 10,000 frivilliga. De halländska städerna
uttryckte i en adress till konungen, högtidligt öfverlemnad i
Göteborg d. 11 Nov., de mest patriotiska och konungska
tänkesätt, torklarande att de »ville ha lif och blod osparde till E. K.
M:ts höga rättigheters forsvar», samt att de »anse med fullkomlig
afsky och förakt alla dem som sin konung svika och fienden med
ord eller gerning biträde göra.» ß)
Utoin bildandet af dessa skaror af frivilliga pa landsbygden
bland allmogen, vidtogos i atskilliga städer äfven i södra och
*) Registr. i krigsår. * ,a, ’ I2 (Kiksark.), Gjörw. Allin. Tidn. 1788 111 s 273.
2) Skärgürdsbönderna försägos dock i början af September med gevär, och
hohiuläuska lisknre tjenstgjorde efter krigets utbrott såsom kapare. 1 Strömstad
bildades genom kaptenen d’Orehimont och löjtnanten Lemke en frikorps af
borgerskapet och anlades ett batteri. Innan manskapet hann öfvas, hade emellertid
stadeu utan motstånd blifvit besatt af fienden (Allin. Tidn. 1788. 111:259,3*7.1
Föga mandom lår hafva visats af en frikorps, som enligt Holmberg, Bohus!,
hist. 1: 183, bildats i Uddevalla. Efter underrättelsen om slaget vid Qvistrun
borttogos kanonerna från det vid Uddevalla uppförda batteriet, och staden
underkastade sig utan motstånd.
3) 1 prinsens af Hessen manifest vid inbrottet i Bohuslän; en kungörelse af
danske generalauditören Wessel, dat. Uddevalla 28 Okt., påbjöd utlemnandet af all»
v ti pen och hotade, att de af allmogen, som beträddes under vapen, skulle utar
all nåd hängas och deras hus uppbrännas.
4) Se Granberir, Göteborgs Historia. I: 105.
Bref fr. Lillie till Tersmeden 7 ,, 1788 (Gust. Mss. XLV1).
’) Gust. Mss. XLVI. Adressen linnes trvekt i Gjörw. Allin. Tidn. 178>.
111:343.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>