Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
FOLKVÅP.NINGEN 1 SVERIGE 1 7 8 8.
237
ined underrättelse att fråga var om stilleståndets förlängning,
samt befallning att, innan vapenhvilan utgått, besätta alla
platser i Vermland mellan Amål och Glafsfjolen (i Nordmarks
och Gillbergs härad), som kunde vara af vigt; konungen
beredde honom deijämte på att fiendtligheterna kunde komma att
börja på nyttl). Armfelt skyndade att med skjutskärror äfsända
små posteringar — han uppgifver sjelf tre man och en
korporal — till olika håll inom det nämnda området, hvilket
derigenom kunde påstås vara besatt af svenska trupper. Genom
denna skyndsamhet blef hela det vermländska området skyddadt från
inqvartering eller genomtågande af de fiendtliga trupperna; men
fran dansk sida betraktades dessa operationer ined mycken
ovilja2) och utgjorde länge en tvistepunkt vid de följande
underhandlingarne.
Full af ifver att omedelbart efter stilleståndets slut (d. 17
Okt.) fa gå offensivt till väga, skyndade Armfelt till Karlstad,
for att derifrån rikta sitt anfall mot Amal, hvilket d. 15 Okt.
blifvit besatt af den danske öfversten Stricker. Samtidigt med
anfallet till lands skulle ett par galerer, bemannade med bönder och
försedda med kanoner, fran Venern angripa staden, och genom
att rifva Köpmannebro skulle den danska styrkan i Amål
afskäras från förbindelse med Venersborg3). »Ögonblicket är
kommet, skref Armfelt till konungen från Karlstad (d. 16 Okt.),
da F]. M:ts vapen skola återvinna sin forna ära; fienden är
uttröttad, och E. M:ts trupper brinna af begär att få utmärka sig
och hämnas det brytande af tro och lofven, som man anser
hafva egt rum»4). Såsom ett kränkande af stilleståndets öfver-
!) Gustave III, Écrits V: 117.
5) Se Nielsen a uf. st. 172. »Prinsen af Hessen var ganska missnöjd med
leaat komedi-» säger Armfelt. (Xotes historiques till Gustaf III:s bref, ms.)
J) Från Karlstad (4/,«) och Tuna (,4/tfi) hade Armfelt afsändt utförliga rer
jogöreUer för sin blifvande fälttågsplan, sedan Amål fallit i hans händer. Han skulle
vånda sig mot Bohuslän och återtaga de af danskarne ockuperade städerna. Han
*tr full »f förhoppningar att denna plan skulle lyckas: rfplus une cntreprise est
hardie, pius elle est eensée reussir».. . »Mon projet, inconcevable ponr un
poltron, trop téméraire pour un pedant, pendable dans lea yeux d’un patriote, i ra
» merveille» (Gust. Mss. Upa. Bibi.).
4) Hans enda farhåga var att någon eftergift skulle göras danskarne. »Om
en tumsbredd jord lemnas genom stillestånd eller någon slags öfverenskommelse,
»k»ll allmogens förtröstan till E. M:t omintetgöras. Allt hvad de hafva gjort
till litt försvar, på grund af mina uppmaningar och af förtroende till mig, skall
tjena såsom vapen mot oss sjelfva. Vi skola blifva misstänkta att hafva förrådt
deras intressen, bedragit dem på de penniugar, de lemnat för att uppsätta
trupper och drifvit gäck med dessa hederliga bönders nit» (Armf. till konungen lc K,
1788, öfvers.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
