- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
243

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

FOLKVÅP.NINGEN 1 SVERIGE 1 7 8 8.

243

e

af dem besatta områdena: d. 1 Nov. hade Stricker lemnat Amål
och tagat till Qvistrum, och Bohuslän utrymdes under de
följande veckorna, så att hela den fiendtliga styrkan d. 13 Nov.
var öfver gränsen. Prinsen af Hessen erhöll sistnämnda dag
underrättelse från Elliot att konung Gustaf undertecknat
stille-stàndskonventioneu; och Dalsland och Bohuslän besattes ånyo
af svenska trupper.

Sedan fienden lemnat det svenska området, fans ingen
anledning att, såsom en månad förut, befara uppstudsighet mot
stilleståndet hos de stridslystna frivillige. Med ifver hade
emellertid dessa blifvit öfvade i vapen, och Armfelt var stolt öfver
sina bondesoldaters skicklighet i vapenföring. »Dalkarlar och
landtvärn exercera som dockor,» skref han d. 13 Nov. och han
längtade att få visa sitt manskap for konungen. D. 24 Nov.,
jedan Gustaf III och Armfelt sammanträffat i Amål, tog konungen
bataljonen »Sjelfständigheten» af Dal-frikorpsen i ögonsigte. 2)
lian gaf allt erkännande åt de frivilliges skicklighet och goda.
hållning. De förklarade dock att de fortfarande ville stå under
Armfelts och ingen annans befäl, och att de ej ville gå ut nästa
ar, om ej han finge föra dem — ett vackert bevis på den
tillgifvenhet, han förstått vinna, men som, enligt Armfelts tanke,
gjorde honom misstänkt i konungens ögon 3).

Disciplinen hos dessa improviserade krigare lemnade dock
åtskilligt att önska, och det var med motvilja, som de återgingo till
fredligare yrken. Betecknande for deras stämning är att de,
sedan ofreden med Danmark var slutad, enligt Armfelts ord, ville
gå till Stockholm och göra »en räfst» med konungens fiender.
»Men jag vill icke», tillägger Armfelt, »och derför blir det ingenting
af, utan de få vackert gå hem till sig för ett par månader»4).
Myteri höll på att uppstå hos de frivilliga från Hedemora och

Till sin hustru (Åminne ark.).
J) Gjörwell, Allra. Tidn. 1789. 1: 10.

*) Armfelt till sin hustru JI, n. 1 ett annat bref skildrar han sitt sätt att
umgås med det styfsiuta och odisciplinerade manskapet:» 11 est nécessaire d’impoier

i cei mutini, qui ne saveut point obéir et auxquels il faut toujourø parler ou en ami

o« en souverain, »ouveut de toutes ces deux manières dans Tetpace d’une heure. Aussi

’i*je un pouvoir si peu limité, que dès que je dis: »så »kall det ske-», ils me
repondent: »som du vill"; et après nous redevenons intimes* (6 ,,). — 1 sina bref
till konungen klandrar A. ofta sina officerares »tyska» sätt att behandla trupnen,
oeh aoiig att den borde tagas med vänlighet och bestämdhet p& samma g&ng.
As ovanliga förmåga att göra sig älskad af underlydande är från andra tider på
mångfaldigt sätt intvgad.

4) A. till sin hustru ,9/„ 1788.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free