Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
C. SPR1NCH0RX.
16
ett sådant steg x), hvarför Asseburg tillsvidare afhöll sig fran
sakens upptagande under riksdagens förvecklingar och oroligheter.
Men så mycket ifrigare börjfide de franska sändebuden att
verka för sitt lands intresse både genom att söka för detsamma
åstadkomma direkta fördelar och att bearbeta sinnesstämningen
för den påtänkta »union maritime», till hvilken händelserna i
Europa gjorde de herskandes sinnen i Sverige i hög grad benägna,
såsom vi snart skola se. Till både svenska och danska
regeringen gjordes framställning om tillstånd för franska örlogs- och
kaparefartyg att i dessa länders hamnar få införa och försälja
uppbragta priser och varor. Innan svenska regeringen tilltrodde
sig svara härpå, gaf den i slutet af året sitt sändebud i
Köpenhamn (det var för tillfallet kommissionssekreteraren B. Faxell)
befallning att utforska hvad svar danska regeringen gifvit.
Berns-torff tillkännagaf då, att i enlighet med gammalt medgifvande
det tillåtits franska fartyg att inlöpa i norska hamnar, men ej
i Östersjön, att sälja sina priser, sedan dessa vid rättmätig
domstol blifvit såsom sådana förklarade, och ville danska regeringen
visa sitt synnerliga förtroende mot den svenska genom att
meddela, att samma rättighet skulle beviljas äfven engelska fartyg,
om detta lands regering yrkade derpå På grund häraf
medgaf svenska regeringen samma rätt för franska fartyg i hamn
vid Vesterhafvet.
Vi nämde, att de allmänna händelserna i Europa vid slutet
af år 1755 påverkade Sveriges ställning i dessa frågor. Som
bekant pågick nu det diplomatiska spel, som under nästa ar
totalt förändrade det europeiska statssystemets vanliga utseende.
Preussen och England närmade sig hvarandra för Hannovers
skull, med båda dessa makter befann sig Sverige på mindre god
fot, och derför var det naturligt att de maktegande gerna
lyssnade till Frankrikes bearbetningar att de skulle göra en närmare
sammansättning med Danmark. Förbundet mellan Preussen och
England d. 16 Jan. 1756 ökade det politiska bryderiet, och om
vi få tro Asseburgs berättelser, ådagalade nu de svenska
rege-ringsherrarne en nästan allt för ängslig ifver att ändtligen få till
stånd de en tid bortåt undanskjutna förhandlingarna om
sjötraktaten. Framförallt var det Scheffer, som enligt Asseburgs
’) Asseburg till sitt hof d. 7 Nov. 1755. G. A. samt BercstorfT till A. d.
11 Nov. s. å. U. A.
2) Faxell till kanslipresidenten d. 1 och 15 Jan. 1756. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
