- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
259

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 ETT BIDRAG TILL DEN VÄPNADE NEUTRALITETENS HISTORIA I NORDEN. 259

Bernstorff såväl som Moltke voro på det heta afgjordt vänligt
sinnade mot England, som de fruktade stöta genom de
ifrågavarande uttrycken. Ungern Sternberg, understödd af franske
ambassadören, påpekade traktatens 3:dje artikel om repressalier,
hvilken medgaf sådana uttryck. De danska statsmännen åter
menade, att då finge ett liknande memorial inlemnas äfven till
franska hofvet, enär äfven detta lands kapare uppbragt fartyg,
hvilket å andra sidan ej det vänskapliga forhållandet till denna
makt medgåfve. Deremot invändes, att engelska kapare anhållit
svenska fartyg, ehuru de ej fört kontraband, och dels fråntagit
dem proviant, dels tvungit dem att taga ombord franska fångar.
Att franska kapare uppbragt danska fartyg berodde derpå, att
dessa fört varor till England från Medelhafvet, hvarifrån
Frankrike genom Menorcas intagande sökt utestänga England, och
derigenom omintetgjort Frankrikes vinst af denna eröfring 1).

Danske konungen vidhöll emellertid sina statsmäns yrkande
dels att de hotande uttrycken mot England skulle borttagas, dels
att memorialet skulle delgifvas äfven franska regeringen, men
lofvade att, om England ej inom fyra veckor lemnat
upprättelse, vara med om ett allvarsammare memorial och derefter
skrida till repressalier2). Asseburg, som åtnjutit någon tids
tjenstledighet, återkom i slutet af April till Stockholm med order
att öfvertala svenska regeringen till eftergift och Bernstorff sjelf
uppsatte nytt förslag till memorialet.

Det är" lätt insedt, att det var den politiska ställningen i
Europa, som inverkade på de nordiska staternas åsigter och
hållning i dessa frågor, och att, såsom äfven fram gar af Ungern
Sternbergs bref, bakom allt detta låg den hemliga afsigten att
förmå Danmark att på samma gång soin Sverige bestämdare
uppträda på Frankrikes sida i kriget. Med Sverige var den
franska diplomatien redan så vidt kommen, att rådet med
Frankrike och Österrike ingått konventionen i Stockholm d. 21 Mars
1757, hvilken följdes af Sveriges deklaration vid riksdagen i
Regensburg, och att de nya subsidieanbuden, som franska hofvet
gjort, just nu satte rådet på allvarsamt prof3). Och slutligen
hade franska regeringen för att befordra sin politik i norden för
sina kapare och hapinkominendanter utfärdat påbud om sär-

’) Öfv t na t. ur ü. St:s bref till kanslinres. d. 13 Febr., 17 Mar», 30 Apr.
1757. R. A.

*) U. St. till kansüpres. d. 7 Apr. R A.

J) Jåmfr Malmström, Sveriges pol. Hist. IV, 276 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free