- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
274

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strödda meddelanden ocli aktstycken.

Om äktheten af (len Peder Svart tillskrifna
biskopskrönikan för Testerås stift.

, Ar 1744 utgaf den nitiske forskaren A. A. v. Stierninan och
försåg med anmärkningar en »liten handskrefven traktat»
inhäftad i ett af honom köpt Breviarium Arosiense (tr. i Basel 1513)
och enligt titeln innehållande en af Petrus Andreæ Niger »pà
svenska förvänd» beskrifning öfver »biskoparne, som varit i
Vesterås i den Romerska lärans tid», utgörande denna beskrifning
i sjelfva verket »ett kort uttog utur en gammal pergaments
munckebok, som i Capitulo förvaras», der en Decanus på latinska
rim gjort sjelfva den ursprungliga beskrifningen. Skriften, soin
i Stiemmans upplaga upptager 22 ss., under det anmärkningarne
upptaga 119, har sedermera ansetts som en källskrift för vår
Medeltids kyrkohistoria, ehuru den med en viss försigtighet
blifvit använd, och har senast blifvit omtryckt i tredje bandet af
Scriptores Rerum Svecicanim Medii cert, III, 2, s. 120 — 128. Sjelfva
Stiernmans urskrift har ej blifvit återfunnen; den vid
tryckningen begagnade afskriften förvaras i Riksarkivet*).

Det är emellertid ej utan, att detta »uttog» ger anledning
till åtskilliga betänkligheter. Redan mot titeln kunna
invändningar göras. Att döma af ordalydelsen skulle nämligen den
onämde dekanens latinska rim omfattat alla de katolska
biskoparne i Vesterås, och förf. sålunda åtminstone varit samtida ined
den siste katolske biskopen Peder Månsson, hvarjämte han att
döma efter skildringen af denne prelat skulle varit en den nya
lärans anhängare. Någon sådan dekan, som vid nämda tid
skulle hafva utfört detta arbete, är emellertid ej af handlingarna
känd. För öfrigt har redan Stiernman påpekat en annan mot-

’) En annan afskrift, enligt nppgift något äldre, tinnes pft 1’psala Bibi. Se
Ini. till den i Scriptores tryckta krönikan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free