Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
STRÖDDA MEDDELANDE!; OCH AKTSTYCKEN.
7
till Vesterås af konung Erik, »hvilken ville hafva honom, som
var en dansk, sig närmare boende, sedan drottning Marigta vart
död på Flensburg 1412». Det är icke blott den naiva
reflexionen oin konung Erik, som efter drottning Margaretas död ville
ha en dansk man i sitt grannskap och derföre flyttade biskop
Peder till Vesterås, liksom om icke Vexiö legat mycket närmare
konungens dåvarande vistelseorter, som här är påfallande. Hela
denna flyttning är fullkomligt okänd for alla samtida och
efterföljande historiska källskrifter eller handlingar, ocli det behöfves
icke långt eftersinnande for att inse att här foreligger ett
miss-torstånd af uppgiften i den yngre biskopskrönikan från Vexiö
om »Petrus Siellendensis», ,som der var biskop redan på
1380-talet, att han sedan flyttades till »ecclesia Arosiensis Juzie»,
d. v. s. till Aarhus: *) ett missförstånd, som gifvit anledning till
Vesteråskrönikans något våldsamma och grofva försök att förena
dessa båda Peder till en. Den nämde Petrus Siellendensis hade
nämligen efter sin förflyttning redan hunnit få tvänne
efterträdare i Vexiö vid den tid, då Peder Ingevastsson uppträder som
biskop i Vesterås. Nämda misstag är också veterligen enda
stödet för den sistnämde Peders danska börd. Hans faders namn
har en fullkomligt svensk klang; sjelf hade han varit ärkedjekne
i Upsala, utan att en antydan någonstädes göres att han såsom
främling blifvit kapitlet påträngd, hvilket man annars i Upsala
sällan tyckes ha underlåtit. Det finnes sålunda ingen anledning
att med honom öka raden af de gunstlingar, som drottning
Margareta och konung Erik försökte intränga på de svenska
biskopsstolarne.
Nu är det tydligt, att en författare eller antecknare, som
varit samtidig med händelserna, ej kunnat göra sig skyldig till
ett sådant misstag. Lika oantagligt är det, att man under den
närmast följande tiden i Vesterås haft tillgång till de i Vexiö
förda anteckningarna om dess biskopar, allra helst om dessa,
såsom hr C. Annerstedt i sin inledning till detta verk, gör
troligt, härstamma först från slutet af Medeltiden. Peder Svart
skulle möjligen kunnat sett Vexiökrönikan, men han uppgifves
ju ha skrifvit efter de af en eller flere kapitelsmedlemmar förda
anteckningarna. Deremot har misstaget redan blifvit begånget
af Messenius och torde sedermera upprepats af någon bland 1600-
!) Ser. Rer. Svec. III, s. 131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
