Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
ÄKTHETEN AF BISKOPSKRÖNIKAN FÖR VESTERÄS STIFT.
277
talets okritiske forskare, som i likhet med eller genom honom
låtit sig vilseledas af formen »ecclesia Arosiensis».
Jag öfvergår till den närmast följande biskopen »Nafwo
Hansson» eller rättare Nafne .Tensson. Han var verkligen »en
Dansker man», men krönikan har derjämte ett betydelsefullt
tillägg »med det tillnamnet Krigebusk». I samtida handlingar
bär biskopen aldrig detta namn. Enligt mig välvilligt gifna
upplysningar af Dr K. Erslev i Köpenhamn är vidare samma namn
fullkomligt obekant för den nuvarande genealogiska forskningen
i Danmark; fastmer kan med full evidens visas att biskopen
tillhörde en bekant’ Seeländsk slägt med namnet Gyrstiug, som
förde likadant vapen. Namnet Krigebusk finner nian for öfrigt
endast hos Hvitfeld, soin i sin biskopskrönika just i fråga om
biskop Nafne använder detsamma, samt enligt uppgift i nägra
gamla slägtböcker *). Hvarifrån Hvitfeld har tagit det, om från
dessa slägtböcker eller de från honom, är mig obekant.
Säkerligen har han dock i intet fall ftjort det från denna vår s. k.
biskopskrönika, och det återstår knappt annan utväg än att
antaga, att hon lånat sin uppgift från honom. Hvitfelds
biskopskrönika trycktes 1604, och sålunda skulle den Peder Svart
till-skrifna bearbetningen eller beskrifningen härleda sig från det
sjuttonde århundradet tidigast. Peder Svart dog, som bekant, 1562.
.lag har hämtat dessa bevis från krönikans senare del. Det
torde ej vara omöjligt att öka dem från dess första och
skenbarligen äldsta afdelning.
Det är en synnerligt fulltalig biskopsserie vår krönika
meddelar, fullständigare än Messenii både törsta och andra,
Zethrins och Spegels, om äu den sistnämdes närmar sig
densamma i fulltalighet. Endast en forskare tyckes fore
Stiern-man verklinen ha användt den, nämligen den bekante
prosten Nils Rabenius. Dock ma det anmärkas, att Spegel och
efter honom förmodligen Peringsköld i sina längder viel biskop
Magnus (1353—1370) citera »ett gammalt Mss., som är en
ca-thalo^us på en hop biskopar i Västerås» enligt Spegels ord.
Citatet är emellertid på latin och öfverensstämmer med den
Peder Svart tillskrifna krönikan i- afseende pa uppgiften om ort
och tid för biskop Magni död, men har derjämte några uppgifter,
som i den senare saknas. Detta skulle forutsätta en latinsk
’) Hvitfelds bisk.-kröuika, s. 42. Jamf. iifven Danske Magazin, 3, s.
257—268.
ffitt. Tidskrift 1891. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
