Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om
Jöran Persson och Konungens Nämnd.
Bidrag: till Sveriges inre historia |inder Erik XIV:« tid.
AF
CARL SILFVERSTOLPE.
I den yttersta nödens stund hade Gustaf Vasa räddat sitt
af inre och yttre strider sargade fosterland. De utländske
förtryckarne hade blifvit tvungne att vika tor en kraftfull konung
i spetsen för ett under olyckan enadt folk. Men det kräfdes
konnug Gustafs lydnadsbjudande vilja for att, efter medeltidens
nyss slutade strider mellan en och flere konungar, förhindra de
stormiga sinnena inom landets gamla mäktiga slägter att åter
draga förderf öfver land och rike. Det var konung Gustafs
grundade farhåga för att det inhemska splitet snart ånyo skulle
resa sina hundra hufvuden, som förmådde honom att utföra
det vågstvcket att gifva hertigdömen at tronföljarens bröder,
for att derigenom, såsom Gustaf Adolf yttrade, »göra sina
barn så höga och mäktiga, att de för afunden fria vara kunde».
Väntan på brödrafejden, som efter Gustafs död ej länge kunde
uteblifva, var lika allmän som naturlig, och snait tyckte man
sig se huru det ena eller andra partiets anhängare intogo
*in bestämàa plats. I de högättade partigängarnes börd låg
roirendels en antydan om deras politiska ställning. Men den
lånca striden mellan rikets mäktigare ätter hade nu röjt väg
äfven för mannen ur folkets led, i fall också han skulle fa
tast att blanda sig i leken. Stunden var förträffligt egnad
ff ut. Tidskrift 1681. .21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
