Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
031 JÖRAN PERSSON OCH KONUNGENS NÄMND.
307
honom väg till hofvets salar, der han mötte den unge hertig
Erik, som snart skulle komma att känna sig dragen till honom
af naturliga sympatier, åt hvilka den bereste och insigtsfulle
>tadenten förstod att gifva näring *). Samma år han återkom
till Sverige, anslogs till hans underhåll tionden af Telje och Tveta
socknar, och i 1555 års räkenskaper för kyrkotionden af Rönö
hårad, heter det: »Jören Persson student hafve canicke-delen
vid Runtuna etc. socknar, hvete 3 spann, råg 13 1/2 spann, korn
15 pund» 2). I hoflistorna förekommer hans namn ej förr än
1559, då han lydde under kansliet och uppbar 200 m. i lön.
Flera år förut, och sannolikt genast efter sin återkomst från
Wittenberg, blef han dock brukad i åtskilliga statens värf. Redan
1555 (d. 24 Febr.) kallar konung Gustaf honom sin ’tjenare, då
han till hertig Erik afsändes med tvenne skrifvelser från hertig
Frans af Sachsen, och samma år finna vi honom anstäld såsom
sekreterare hos krigsbefalhafvarne och slottslofven i Viborg. Han
ådrog sig der konungens onåd, då han till honom skulle
återsända några skrifvelser från Ryssland, hvilka konungen velat
meddela befalhafvarne i Viborg, men gjorde detta på ett sätt,
att de aldrig kommo konungen tillhanda. Konungen vredgades
derföre öfver att »Jören Pedersson icke med mera aktsamhet
bestält samma ärende, utan i sitt svärmeri rusat åstad och intet
mera aktat hvad ban gjort hafver» 3). Att ban, oaktadt det
missnöje han stundom framkallade, likväl fortfarande af konungen
användes såsom sekreterare, visar huru framstående skicklighet
han viste att ådagalägga. Konung Gustaf hade funnit, på
hvilken låg ståndpunkt undervisningen i de inhemska skolorna stod,
och derföre dels förskaffat offentligt understöd åt adliga ynglingar
for att studera vid utländska högskolor, dels flitigt uppmanat
adeln att dit utsända sina söner. Ehuru adeln ingalunda visade
sig motvillig att efterkomma denna önskan, och ej heller
konungens ofrälse undersåtar voro for denna angelägenhet alldeles
likgiltige, dröjde det länge innan tjenstemannabildningen kunde anses
’) Såväl med k. Gustaf sotn med b. Erik stod Melanchton i en ganska
förtrolig ikrift vexling.
’) Räkenskaper i Kammar-ark. En s&dan uppbörd skedde vanligen p& det
Mit, att studenten erhöll konungens öpna bref på tionden, och försedd dermed
begaf ban sig till de uppgifna socknarna, der han personligen ntkrafde den
ho-Qom tillkommande spanmalen.
’) Tr. i Adlersparres Hist. Saml. 1, 26, och Arvidssons Finska Handb
VIII, 319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
