Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v
OM JÖKAN PERSSON OCH KONUNGENS NÅMND.
317
tvistade förfogande. Härtill kom nödvändigheten af att uti en
auktoriserad öfverdoinstols utslag ega ett stöd för de åtgärder,
måhända af våldsam art, som kunde komma att behöfvas för
samhälls-ordningens upprätthållande i enlighet med ej mindre
den styrandes eget föreställningssätt än landets »beskrifna lag».
Han var derföre i så god tid härpå beredd, att knappt hade
han upptagit den spira, som fallit ur hans faders hand, förr
in den domstol, han kallade sin Nämnd, fick full makt och
myndighet att börja sin ödesdigra verksamhet. Hvems den törsta
planen härtill var, konungens eller måhända Jöran Perssons, vilja
vi låta vara osagdt, men vill man gissa, så nog ser det ut, som
om man borde tillerkänna första rummet härvidlag åt den
statskloke rådgifvaren. Möjligt är ock, att denna domstol bildats i
öfverensstämmelse med lagskipningsväsendet i England, om
hvilket konungens förtrogne giftermåls-underhandlare Nils
Gyllenstjerna och Dionysius Beurreus ju kunnat gifva honoin
underrättelser 1). Jöran Persson var dock den, som åtog sig den pa
torband noga genomtänkta rollen af konungens prokurator, d. v. s.
fullmyndig åklagare inför samma Nämnd. Många bevis finnas,
att Jöran Persson innehaft en befattning, som härvid kom honom
väl till pass. Han framträder nämligen såsom den sjelfskrifne
chefen for det under Eriks regering i hög grad utvecklade
spionsystemet.
De ännu bevarade protokoll, som i konungens Nämnd fördes,
börja icke förr än med Februari månad 1562. Att dock
Nämnden förut utöfvat sin verksamhet, synes deraf att utskrifna domar,
tålda af densamma, finnas af äldre datum, och dessutom framgår
det af konung Eriks nof-artiklar, utfärdade den 19 Nov. 1560,
i hvilka denna Nämnd för första gängen omtalas. Det var dessa
hofartiklar, som lika mycket som Sveriges lag af Nämnden
sedermera åberopades såsom stöd för dess domar. Lydelsen af deras
56—58 paragrafer var följande:
56. Alla oenigheter, kif och trätor, som sig kunna tilldraga,
skola för rätta och för de gode män, som till Konungs Nämnd
eller Borgrätt förordnade äro, förhöras, ransakas och åtskiljas.
57. De, som af Hans Kongl. Maj:t äro förordnade att sitta
för lag och rätta, skola, efter som saken är till, antingen efter
*) Jarta, »Försök att framställa Sv. Lagfarenhctens utbildning ifrån k. Gustaf
b intrade till regeringen intill slutet af 17 Ärb.« (I Vitt. Hist. o. Ant. Akad.
Hindi 14 delen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
