Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
CAHL SILFVERSTOLPK.
24
Knut att enligt 19 kap. Tingmala-balken sjelf tolfte gå ed till
bevis för att anklagelsen varit osann, hvilket ban ock gjorde,
hvarefter Nämnden »lyste konungsfrid mellan herr Knut och
borgaren, att de icke skulle draga något bat eller någon afund
sig emellan för denna sak, derigenom de kunde förorsakas att
angripa eller tillfoga hvarannan någon skada till helsa eller
lif» *). Fogden i Rasbo härad Torkil Bagge dömdes efter 20
kap. Edsörebalken derföre, att ban utan skäl låtit sätta presten
i Gamla Upsala, herr Sven, i tornet och låtit honom tillbringa
tre dygn derstädes, utan föda eller vatten, samt likaledes satt
en bondhustru i stocken *). 41 kap. Edsörebalken åberopas pa
samma sätt såsom stöd for dödsdom öfver fogden Marquard
Holst, som af Jöran Persson anklagades for att hafva för egen
räkning försålt kronospanmål, hvarigenom bryggning och
bakning till flottans behof blifvit försummade 3). Alla dessa
anförda lagrum anträffas i konung Kristoffers landslag. Exempel
finnas på att Nämnden hänsköt mål för närmare utredning till
häradsrätterna.
Såsom konungens rådgifvare fick Nämnden äfven tjenstgöra
i ett utomordentligt fall. Den 9 Juli 1563 lät konungen
nämligen Jöran Persson framställa frågan om de s. k. jutegodsen,
d. v. s. de gods och gårdar, som danska adeln egde i Sverige.
Konungen lät säga, att eftersom konung Fredrik utan någon
rättmätig orsak, emot sina egna (och sina sändebuds) ord och
löften, först angripit svenska flottan under Bornholm och
derefter i trakten af Elfsborg låtit härja, bränna och döda, så
syntes det honom vara skäligt, att han lade beslag på jutarnes
gods, men han ville först derom höra Nämndens mening.
Nämnden tog då detta ärende i noggrannt öfvervägande och svarade
derpå, att, då man af allt funnit, att det varit konungen af
Danmark, som förorsakat krigets utbrott, hvarföre ock rikets
råd samtyckt till att danskarne skulle hallas för Sveriges rikes
»afsagde fiender» och att man skulle tillfoga dem all möjlig
skada, så egde konung Erik alla skäl, att under kronan lägga
de ifrågavarande gårdarna, såsom förverkade af dem, »som buro
avog sköld» 4). Tolkningen af uttrycket »avog sköld» förefaller
’) Domb. d. 12 Mari 1563.
2) Ibid. d. 10 Juni 15G2.
3) Ibid. d. 17 Juni 1563.
Ji Ibid. d. 9 Juli 1?iG3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
