Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
031 JÖRAN PERSSON OCH KONUNGENS NÄMND.
337
besväring höra ville». Hertigen frågade om konungen befalt, att han
genast skulle aflifvas, men fick härpå intet annat svar af Jöran
Persson, än att ban nog skulle derom blifva i sin tid underrättad,
men nu tillkom det icke honom att fråga, utan endast att svara
pä de framstälda anklagelsepunkterna, samt att erkänna sig och
alla sina tjenare såsom konungens fångar. Vacklande och
uttröttad, så att ban var nära att sjunka ned framför sin
anklagare, gjorde hertigen den äskade afbönen, hvarefter han
underrättades om att konungen utsett Gripsholm till hans förvaringsort.
Hans furstinnas hållning vid detta tillfälle är bekant. Sedan
Jöran Persson läst inskriften i hennes ring, affordrade ban
hertigen dess signet, hvilket han lät försegla *). Detta skedde den
20 Augusti. Dagen förut hade konung Eriks kammarjunkare
Claude Collart ankommit till Stockholm, medförande konungens
befallningar rörande hertigens behandling. I öfverensstämmelse
dermed förordnades af Jöran Persson och ståthållarne herr Claes
Fleming och Mats Törne att med 100 knektar bevaka hertigen
»såsom K. M;ts och rikets argaste fiende». Till sällskap erhöll
Johan en page och hans hertiginna en »jungfru» och en
tjenarinna, hvilka aldrig tillätos lemna dem, utan höllos under samma
noggranna tillsyn. Hertigens öfrige tjenare insattes i fängelse
pa Stockholms slott, der Nämnden snart afgjorde deras öde; de
utländingar, nämligen tyskar, polackar och italienare, som varit
i hans följe, blefvo skickade till andra orter under säkert torvar,
och fruntimren fördes till Eskilstuna. Alla dyrbarheter, som
hertigen och hans följeslagare medförde, blefvo uppförda till
Stockholms slott, att der förvaras 2). Jöran Persson uppgifver
i nyssnämnda rapport, att ett rykte blifvit utspridt om att
hertigens fängslande endast varit »ett spegelfäktande» och att han
undkommit till Polen. För att betaga folket denna föreställning,
lät Jöran Persson honom vid färden in i Mälaren genom
Söderström, sitta på däcket af fartyget, »så att hvar man kunde se
honom». Det fanns dock äfven en annan orsak härtill, som
Jöran Persson fortiger. Bergen på Södermalm voro för tillfallet
’) Sc Werwingt Sigismunds och Carl lX:a historier, sid. 7 not c.
a) Ryktet om dessa skatters förvaringsort utspred sig snart och lockade en
perlstickare vid namn Jakob, från Schaffhausen, att klättra öfver slottstaket och
öppna dörren till »kistesaltn». Han bortstal derifrån följande saker, tillhöriga
hertigens sekreterare Mårten Harsfeld: två silfverstop, en silfverdagert, en svart
kjortel af sidenatlask, en lifkjortel af damask, en flöjels-krage, ett par annar af
*idenatla*k, en flöjelsbonad och en flöjeUmössa. Nämnden dömde honom till
galgen (d. 17 Mars 1564).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
