Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
C A EL SILFVERSTOLPE.
6
Då Jöran Persson ankom till Gripsholm, fann han att den
anbefalda strängheten vid hertigens bevakande icke blifvit
iakttagen, hvarföre Claes Fleming och Mats Törne fingo uppbära
hårda ord. Hertigen vistades nämligen då »uti det stora torn
ofvanpå Kansliet» *), och dä Jöran Persson ingick i det at
hertigen utsedda rummet »i lilla tornet, mellan Astract-salen och
Stora Borgestugan», befans halfva golfvet der hafva sjunkit ner,
så att man derifrån kunde komma ner i källaren. Huruvida
detta var gjordt med mennisko-hand var enligt Jöran Perssons
tanke icke lätt att se 2), men i sin rapport härom till konungen
säger han, att ban nog skulle snart blifva derom underrättad,
»förty jag hafver mine kunskapare derpå ute» 3). Genom
fön-stergatlren kunde en karl krypa ut. Jöran Persson lät genast
murare och handtverkare sätta detta fängelserum i stånd och
tillmura den dörr, som ledde ut till »Astract-salen».
Under det han var dermed sysselsatt, koin det ena budet
efter det andra från hertigen, som önskade tala med honom.
Jöran Persson svarade, att han ej kommit för att besöka
hertigen och ej heller hade något att säga honom, men då hertigen
slutligen påstod sig hafva något att tillkännagifva, som angick
K. M:t och hela Sveriges rike, besökte Jöran Persson honom,
dock icke ensam, utan i sällskap med Fleming, Törne och Rasmus
Ludvigsson. Med den hånfulla stolthet Jöran Persson här visade
!) Näml. kyrk- eller teatertornet.
2) Det skick, hvari detta bref skildrar det s. k. »lilla tornet*, föranledde»
säkerligen deraf att byggnaden och iordningställandet invändigt af tornet aldrig
blifvit fullbordade, och ingalunda deraf att detsamma af ålder hunnit förfalla,,
hvilket senare äfven derföre vore orimligt, att tornet i ingen händelse då kunde
vara iildre än 20 år. Slottets fyra torn benämnas nämligen i 1562 års
räkenskaper för Gripsholm: Konung Eriks tom, Hartig Johans torn, Hertig Magni torn
och Gustaf Olofssons (Stenbocks) torn. Häraf synes, att de båda förstnämnda
tornen icke erhållit sina namn deraf att de tjenat som fängelser åt de båda
personer, efter hvilka de blifvit uppkallade, utan att konung Gustaf gifvit dem namn
efter sina dåvarande trenne söner och sin svåger Gustaf Olofsson. Att denna
heder vederfarits svågern, tyder p& att namngifvandet af tornen antagligen skett
förr än någon af de yugre sönerne blifvit född, såluuda vid pass 1542. Sknlle
vi vaga eu gissning hvilka af torneu buro det ena eller andra namnet, så torde
tornens olika storlek böra vara den antagligaste ledningen härvid och i följd häraf
Kyrk- eller Teater-tornet, aåsoin det största, hafva benämuts kung (hertig) Eriks
torn, Klock- eller Griptornet hertig Johans, Vasatornet hertig Magni, och det
minsta, eller det sedermera s. k. Fängelse- eller Konung Eriks torn hafva
benämnts Gustaf Olofssons. Utan tvifvel iir det detta sistnämnda torn, som först
år 1562 blef till sin yttre byggnad fullbordadt och hvartill, enligt detta års
räkenskaper, åt gingo 14,6£0 tegel, 1099 lass grå«ten och 31 läster kalk. Det skulle
då också vara detta torn, hvarom Jöran Persson i sitt nyss anförda bref talar.
(Meddeladt af framl. aktuarien, grefve A. T. G. Oxenstierna).
3) Denna rapport är tryckt i Ilandl. rör. Skand. Hist. III, 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
