Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
OM JÖRAN PK11SSON -OCII KONUNGENS NÄMND.
345
Enligt »»Sveriges beskrifna lag och den dom, som af riksens
ständer på herredagen i Stockholm besluten vardt», dömdes dessa
30 personer »att straffas till lif och gods, efter 7 och 8 kap.
i Högmålsbalken».
Jöran Persson skyndade sig att meddela konungen utgången
af denna rättegång. För tvenne af de lifdömde sökte han att
utverka konungens benådning, nämligen tor Bertil Eriksson,
tosom icke alldeles gillat hertig Johans handel»), och för Peder
Hansson, en af de under striden på Abo slott tillfångatagne,
och lyckades häri. Sjelf befalde konungen att Hans Henriksson
skulle frikännas, och om sex af dem, hvilka blifvit gripne på
Abo slott, infordrade konungen närmare upplysningar, tor att
afgöra huruvida icke äfven de borde benådas *). Om detta
sedermera skett veta vi icke, men visst är att Jöran Persson icke
långe lät uppskjuta verkställandet af de öfriges dom, ty något
vidare om dem förekommer icke i de senare brefven, som
vexlades mellan konungen och honom. Ett åsyna vittne säger ock
härom: »det var ett öinkeligt spektakel att skåda på det
halshuggande och steglande, som vederfors hertig Johans tjenare i
staden och på malmarne; jag och mången med mig kunde icke
utan gråtande ögon se*t» *). Detta lär hafva skett, såsom vi
ofvan nämnt, innan Joh*in fördes frän Stockholm.
Hvad de utländske fångarne angick, befalde konungen Jöran
Persson att fortfarande låta strängt bevaka dem, dock skulle de,
som egde någon förmögenhet, tillåtas att friköpa sig och efter aflagd
ed träda i konungens tjenst. För de öfriges väktare bestämde han,
att den, som lät 1 fånge undkomma, skulle sjelf träda i dennes
ställe i fängelse, och om 2 lyckades rymma, skulle ban mista lifvet.
infor Nämnden inutiild, for att hafva förbjudit sine aockcemän att vid
hemkomma från samma herredag omtala hvad som blifvit der afhandladt angående
hertigens stämplingar. Af brist på bevis och emedan han alltid uppfört sig som en
rittrådig undersåte blef dock denne frikänd.
0 Riksreg. d. 18 Sept. 1563. I ett bref till Jöran Persson af d. 14 Dec.
i. i. befaller konnngen att tvenne andre af hert^ens tjenare, Lasse Larsson och
ånge Claes) Kristersson (Jägerhorn) sknlle tillsvidare benådas.
J) Sven Elofssona Paralipomena, i Handl. r. Skand. Hist. XII, 139. Att
a|gon skonsamhet dock visades de lifdömde» enkor och barn synes af ett
Nämnden* utslag af d. 8 Januari 1564, hvarigenom hustru Anna, enka efter en af de
aflifvade, Jon Vestgöte, tilläts att behålla sina fäderneärfda gårdar. Hnstru Benkta
pl Hoiko i Nyland, moder till ofvaunämude Liunge Larsson, klagade inför
Nämnden (};t 15<>4), att Ture Persson fråntagit henne en gård, som han förmenat sig
Hafva erhållit af K. M:t, såsom förverkad af hennes son. Då hon dock
förklädde, att intet arfskifte efter hennes man ännu egt rum, dömde Nämnden att
detta först sknlle försiggå, innan Ture Persson kunde göra sina anspråk gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
