Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
HISTORIA OCH KULTURHISTORIA..
19
som dog allenast för 132 år sedan. Han har utgifvit ett arbete
om »Nordisk hjältaprydnad af gul Irin gar» och berättar der,
huruledes våra fäder, de Skyter, Geter eller Götar och Yfverboar
( = den klassiska forntidens Hyperboreer), ättlingar af Fornjoter
d. v. s. Jafet och Nokve ( = Noak), slogo sig tidigt ned i
Norden, och huru de begynte bära vissa ögonstickande och
sinnebildande tecken, vittnesbörd om deras frihet och mannamod,
bland hvilka ringarne voro de äldsta och gagneligaste. När han
i detta arbete hunnit genomgå den lärda barlast, som
tidehvarfvets okritiska sinnen sammanplockade från öster och söder och
vester, från Jobs bok, Hesiodos, Livius och Karl den store,
omtalar han äfven de fynd af guldringar, som i Sverige träffats,
och dessa hänföras helt naturligt till den befolkning, som den med
sagan uppblandade historien angifver för vårt land i dess tidigaste
period. Ett tydligare uttryck för denna riktning finna vi hos
en man, som i vetenskaplighet stod ojämförligt högre än Björner,
hos den med skäl mycket ansedde historieskrifvaren Hallenberg,
som uttalar följande grundsats : »vid förklaring af antiqviteter
måste något verkligen historiskt läggas till grund, hvaraf sedan
sannolika slutmeningar kunna ledas; denna regel är strängt
före-skrifven af alla kloka och kunniga antiqvarier och om den
ur-aktlåtes samt gissning lägges till grund för nya gissningar, leder
sådan uppstapling till förvillelse». Enahanda företeelser varsna
vi öfverallt i den tidens civiliserade land. I Tyskland voro alla
grafvar, som uppdagades, »altgermanisch», till dess en historisk
skola, som lutade åt kelticismen, hänförde dem i stor mängd till
en keltisk urbefolkning, om hvilken spridda uppgifter förekomma
hos den klassiska forntidens författare. I Tyskland är denna
riktning ännu icke utdöd. En af de i detta land mest uppburne
arkeologerna, L. Lindenschmit, har nyligen börjat utgifvandet af en
handbok i tysk fornkunskap, i hvilken han begynner med en
redogörelse för de s. k. mer o vin gi sk a fornsakerna, för att från dem
leta sig tillbaka först till den tid, då germanska ocli romerska
element blandade sig med hvarandra, och derefter till den
ålder, som ligger fore ali historia i och om Tyskland. Vanor äro
svåra att lägga bort. Också finna vi från den tid, då man i
Norden började egna ett sjelfständigt studium åt fornsakerna,
och intill den dag i dag är en stor benägenhet att för de
perioder, som man med ledning af fornsakernas egna vitne sbörd
ansett sig böra uppställa, angifva begynnelse- och si ut år, något»
IH st. Tidskrift 1882. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
