Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
OSKAR FYHRVALL.
10
arbete för landets ekonomiska utveckling hade att gå, var
sålunda både enkel och klar och syntes heller icke svår att sätta
i verket. Man behöfde blott utse vissa lämpliga platser och
sedan dekretera, att här skulle en verksamhetsart bedrifvas, der
en annan. Att man härvid kom att trampa andras rättigheter
under fötterna och uteslöt ali industris och ali handels lifsvilkor,
den fria konkurrensen, var något, som man dels icke kom att
tänka på, dels rent af eftersträfvade. Tv «ordning», »lagbunden
ordning» var tidens lösen, och den fria konkurrensen »skadeligt
kladderi».
Framför allt och tidigast blef detta förhållandet med handeln,
i det vissa städer förordnades till nederlagsorter för rikets
exportvaror och till att förmedla samfärdseln med utlandet, andra
åter att uppsamla rikets alster och lemna dem till de förra
samt att af dessa mottaga och kring landet sprida de utifrån
införda varorna; hvarigenom alltså både importen och exporten
måste passera två mellanhänder mellan utländingen och
konsumenten eller producenten.
Att vid en sådan fördelning rikets hufvudstad icke skulle
blifva lott lös, är helt naturligt. Redan omsorgen att trygga åt
residenset en ymnig tillförsel från både eget och främmande land
manade dertill, den tidigare utvecklingen gick, som redan blifvit
visadt, i samma riktning, och slutligen var det hos det nya
systemet en ledande tanke, som redan från början starkt och
medvetet framträdde, att riket helst borde hafva blott en stapelx),
hvartill hufvudstaden af sig sjelf framstod såsom den lämpligaste
orten. Att detta senare mål genom den följande utvecklingen icke
vanns, berodde ingalunda hvarken på bristande nit och ifver hos
Stockholms borgerskap att sträfva derefter eller lust hos
regeringen att efter förmåga understödja denna sträfvan. Dertill bidrogo
tvärtom andra orsaker, bland hvilka torde kunna ställas främst
landets stora utsträckning, kommunikationernas outvecklade skick
och slutligen Stockholms för handel på vestra Europa föga
fördelaktiga läge.
Hvad Stockholm deremot vann, det var det fullständiga
realiserandet af ofvan antydda plan på handelsherravälde öfver
Botnisk a vikens kuststräckor, ett herravälde, som både med
afseende på sina följder och den seghet, hvarmed det upprätthölls,
är en märkelig sida af m erkantil system et s historia i Sverige.
’) Se ofvan citerade Let. 1595.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
