Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
OSKAR FYHRVALL.
10
ran angående deras handel» uttryckligen förklarade, att de norra
städernas ofvan nämda seglationsrätt utrikes blott var medgifven
tillfälligtvis och sä framt den icke var andra städer till men
eller strede mot deras privilegier, samt att den nu skulle
upphäfvas. De orsaker härtill, som nu anfördes, voro tre, nämligen
att inga ätande varor skulle utföras ur riket, inga förbudna
skinvaror undan stingas (olofligen utskeppas), och slutligen inga
främmande hafva skäl att till sjös eller lands besöka Norrland.
Af alla dessa anledningar förbjöd os nu städerna norr om Gefle
och Björneborg att sträcka sina segelfärder till utländska städer
och hamnar. Till alla inländska skulle de dock fortfarande få
segla, och under den benämningen skulle inbegripas alla svenska,
finska, lifländska och ryska orter, som antingen då voro eller
framdeles kunde blifva Sveriges krona underkastade. Blott ett
enda undantag gjordes, nämligen för Hudiksvall, som skulle få
meel ett eller två skepp årligen segla vesterut till Frankrike
eller Spanien 1). Längre gick icke Johan III, ehuru senare
handlingar uttryckligen bestyrka, att han de senare åren af sin
regering umgåtts med planer till en omfattande och slutgiltig
organisation af rikets sj öfart och dess fördelning städerna
emellan -). Dessa arbeten torde möjligen hafva legat till grund för
de författningar i detta hänseende, som sonen Sigismund
utfärdade. Åtminstone gå äfven dessa i den pa började riktningen
samt beteckna ett stort steg framåt på densamma. I
privilegierna för Stockholms stad d. 13 Juli 1594 stadgas nämligen
helt lakoniskt, att städerna på svenska sidan af Botniska viken
norr om Gefle icke få segla längre söderut än till Stockholm
och de på finska sidan norr om Abo icke längre än till
Stockholm eller Abo 3).
Härmed kunde det synas, som om Stockholm vunnit allt
hvad det rimligen kunde sträfva efter, och sant är också, att
dessa stadgar pa ett ungefär innefatta det slutliga resultatet af
!) Stj. I: 348.
2) I ofvannämda förordning af år 1570 finnes ett stadgande aug. handeln
med lapparne, som också torde förtjena att antecknas. Det heter nämligen, att
den handel, som birkarlar och ryssar hittils brakat, skulle tillhöra Stockholms
borgare. De skulle förse lapparne med groft kläde, lärft, hampa, salt och andra
dylika föremål, men spanmål och andra ätande varor ville regeringen sjelf
anskaffa. Dock förekommer detta stadgande icke i senare förordningar, och
lapphandeln blir under den följande tiden ett ständigt trätofrö mellan kronans fogdar
och arrendatorer samt kuststädernas borgerskap.
3) Stockholms priv. R. A. Ännu den 24 mars s. å. hade dock Björneborgs
borgerskap fått rätt att segla in- och utrikes hvart det ville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
