Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
OSKAR FYHRVALL.
10
minstone i vidsträckt mån tolererad 1). Utsigterna for de norra
städernas befrielse ur tvånget voro sålunda icke o gyn sam m a,
ocli de beredde sig äfven att göra en allvarsam ansträngning
för frihetens återvinnande. Vid riksdagen 1634 in lemnade icke
mindre än sex botniska städer ansökan om rätt till utrikes
seglation 2). Saken hann icke företagas då, utan uppsköts till
ett särskildt möte, som framdeles skulle hållas. Huruvida ett
sådant möte verkligen kommit till stånd, ar icke veterligt ; men
på riksdagen 1636 var ärendet åter före till slutlig behandling.
Men då hade Stockholm hunnit rusta sig, ocli när frågan
betraktades teoretiskt i sin allmänhet, synes den gamla invanda
tankegangen återkommit för regeringen med hela sin styrka.
Man fann nu, »att hvad som emot h an delsordi n an tian och en
annan eftergifves, slagit ut blott till de främmandes vinst och
kronans inkomsters för minskelse. Särskildt hade den seglats,
som de främmande en kort tid begynt bruka till de norrländska
städerna, äfvensom dessa städers egen seglats utrikes föga
gagnat i allmänhet och särskildt mycket skadat Stockholm och Ahor
som dock äro de förnämst a städer, kungl, m aj :t har att lita till» 3).
För dessa så vigtiga städers bästa var altså en förändring i det
närvarande till stå-ndet nödvändig. Men äfven andra skäl styrkte
till det samma. Man var i krig med en främmande makt och
dessutom i spändt förhållande till andra. Derför ansågs det
icke rådligt att låta ut län din g ar besegla Botniska viken samt
utforska dess farvatten och hamnar. Och slutligen hade en
händelse inträffat, hvaraf Stockholm begagnade sig särskildt för
att indraga Gefle under tvånget. Ett eller annat af de
föregående åren hade nämligen en storartad försnillning af
koppar-tullen egt rum, i det en mängd koppar i hemlighet blifvit
utskeppad, utan att de lagstadgade afgifterna derför blifvit erlagda.
En mindre del häraf hade visserligen kommit från Gefle, men
på långt när icke allt. Emellertid fick Gefle bära skulden för
allt sammans, och dess brottslighet syntes så mycket
sannolikare, som dess hamn var vidsträckt och någon ämbetsman
för koppartullens uppbärande icke fans 4). På grund af alla
*) Stockholms besvär 1611—1632. R. A. — Ingressen till 1636 års
seslationsordning. Stj. II:
2) D. 14 Aug 1634 R. R.
3) Ingressen till s e g 1 a t i o n s o r cl n in g e i l 1636.
4) »Om Gefle seglation någre oförgriplige förslag, skäl ocli considerationer.
gifne Stockholm d. 6 Februari 1656» af tullinspektören sedermera borgmästaren
i Gefle Sigfrid Wolcker ; II. A. Städernas akta : ders,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>