Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
OSKAR F Y HK VALL.
34
der längs Bot ni ska viken, men kunde naturligtvis, då de sjelfva
hårdt trycktes af Stockholms monopol, ej vara allmogen till
någon lisa. Derför nödgades man redan 1621 lossa banden derhän,
att seglation en för allmogen gafs fri till hvilken stad som helst
inom provinsen.
Under den närmast följande tidén var detta ärende något
skjutet åt sidan genom den mera brinnande frågan om
stapelstädernas deltagande i uppstädernas marknader, som derunder
fick sin lösning. Dock förekom det understundom, bragt på tal
än af borgerskapet, än af allmogen. De ofvan anförda
fri-marknaderna i Uleåborg och Gamla Karleby, som inrättades
1642, hade förekommit såsom det andra alternativet i en
ansökan från Österbottens tio nordligaste socknar, i hvilken rätten
att segla till frimarknaderna i Stockholm och Abo var det första.
Två år derefter förnyades ansökan om se glati on en, men derpå
gafs då ett ganska vresigt svar, i hvilket Kungl. M aj: t till att
förekomma städernas än dt liga undergång och skada först ändiga de
allmogen att med sin afvel och gods söka till de städer, som
der i landet bygde voro, helst det vore lätt att förstå, att
allmogen i gemen icke mäktade drifva en sådan seglation, utan att
den samma blott tjenade som täckmantel för olaga landsköp.
Detta var nu i full öfverensstämmelse ined clet herskande
systemet och ingenting annat än hvad man bort vänta sig.
Så mycket mera öfverraskning väcker derför en annan
resolution, som följde redan året derefter på klagomål från samma
ort eller från Uleåborgs stad. Denna hade nämligen besvärat
sig öfver allmogens seglation till Lifland och begärt densammas
afskaffande. Men derpå bekom den det svar, att seglationen
icke kunde afskaffas, emedan den var allmogen till mycken lisa.
Man vidtog blott det försigtighetsmåttet mot möjliga missbruk,
att de bönder, som bodde norr om Uleåborg, skulle säga till der
samt gifva tull och taga tullsedel, de åter, som bodde söderut
göra pa samma sätt i Salo 1). Det existerade sålunda fortfarande
en sä pass vidsträckt b onde segl a ti on i Österbotten, och den
blef till och med genom att göras till föremål för officielt
reglerande lagligen erkänd. På andra sidan hafvet var allmogen
enligt förordningen 1621 och städernas privilegiibref förbjuden
seglationen »söderpå», som det heter, och egde fritt val blott
*) R. II. Res. på Uleåborgs besvär 10 Jan. 1645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
