Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET. 67
mellan provinsens städer. På 1660-talet synes väl
seglations-r ätt en der blifvit något utvidgad1), men det är först året 1672,
som i bondeseglationen öfverhufvud bildar en vändpunkt. Nämda
år finnes nämligen en resolution på de norrländska städernas
besvär öfver handeln, som visserligen anser landsköp böra
förhindras, men uttryckligen förklarar för obilligt att förneka någon
med sin afvel och på egna farkoster segla till den ort inom riket,
som han finner bäst och nyttigast, äfven som att sådana
hamnar icke kunde räknas för olaga, ur hvilka blott inrikes
seglation idkades. På basen af denna resolution synes sedan en kraftig
och frodig bondeseglation hafva växt upp, som sträckte sig vida
omkring ocli framför allt riktade sig mot de est- och lifiändska
hamn arne, som erbjödo tillfälle till billigt inköp af flera de
botniska ländernas importvaror, framför allt spanmål, lin, hampa
ocli linfrö. I dessa färder deltogo både Oster- och Vesterbotten
samt naturligtvis också Egentliga Finland. Yarorna som
exporterades, voro väl icke så synnerligen betydande, ty ortens
vigtigaste alster, tjäran och becket, skulle lemnas till
tjärhandels-kompaniet; men förtjensten för importen gick i alla fall
städerna förbi. Deraf väcktes deras afund, ocli de skildrade i mörka
färger tillståndet, hurusom 14 à 15 personer sammangaddade
sig på en farkost, drogo rundtomkring och be drefvo landsköp
samt med »fulla värjor» satte sig emot vederbörlig visitation. Deras
fartyg voro också så stora, till 20 à 30 lästers drägtighet, att
det var omöjligt, att bondens egen afvel kunde förslå att lasta
dem. Städerna begärde derför, att seglationen skulle afskaffas
och. allmogen i ö fver e n s st ä mm ei s e med äldre författningar
till-förbindas att hålla sig till närmaste köpstad; borgerskapet skulle
nog tillhandahålla varor i tillräcklig mängd 2). Äfvenledes
påstods, att det icke egentligen var bönderna, som begärde och
idkade seglationen, utan landsköpmän, hvilka ville undgå
borgerlig tunga. Särskildt framhölls en person, Mats Jönsson i
Alvik, i Lule socken, som varit böndernas herredags m an vid sista
riksdagen och då på eget bevåg utverkat Kungl. Maj:ts
resolution angående seglationen 3).
1) Se Stj. III: 172. Förklar, på Norrb. handeln för Staden Reval 1663. —
1664 klagade Hernösand öfver allmogens tilltag att segla på Gefle och andra
orter, hvilket skulle strida mot stadens priv.; »men K. M. kan icke förvägra
allmogen det, helst i frimarknadstider, då ali handel bör vara fri». Städernas akta.
2) Städernas samf. besv. Fini. R. A. — D:o Ö.B:s städer till K, M. 1693. —
D:o V.B:s städer 1682.
3) Städernas samf. besv. V. B. 1688.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
