- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
64

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

OSKAR F Y HK VALL.

34

Att börja med lutade striden dock ingalunda till städernas
fördel och 1680 den 21 Dec. föll en resolution, deri bönderna
i Österbotten fingo sig tillförsäkrad sin förra fria handel ocli
seglation på Stockholm, »och lära de deruti hädanefter blifva
så mycket mindre turberade, som de der i landet anlagde små
städer och fläckar der för utom blifva upphäfna» 1). Men i samma
mån som merkantilsystemets tendenser i allmänhet mot slutet af
Karl XI:s regering återupplifvades inom administrationen, blefvo
också åtgärderna strängare med afseende på allmogens segelfart,
som inom detta system icke hade någon plats. 1686 upphäfdes
seglationeii till Ostersjöprovinserna både för Oster- och
Vesterbotten -), hvilket ytterligare bekräftades den 18 Mars 1689.
Seglationsrätten till Stockholm qvarstod visserligen båda
gångerna, och 1686 gafs till och med uttrycklig tillåtelse att till
dess bedrifvande timra tjenliga farkoster. Men 1689 uppträdde
den i betydligt reducerad gestalt. 1686 hade det icke funnits
annan inskränkning än skyldigheten att låta visitera sig i tullen ;
för öfrigt fick hvem som ville segla med egen och bylagets afvel.
Men 1689 tillerkändes sådan rätt blott åt inbyggarne i de
socknar, som stötte till hafvet, hvarförutan man fick föra med sig
blott »egen afvel och bon de varor, men ej upphandlad afvel och
gods af andra».

Dock voro dessa inskränkningar åtminstone i vissa
afseenden mera skenbara än verkliga. Socknarna i Österbotten voro
till stor del så belägna, att de med ena ändan på blott en kort
kust af några mils längd stötte till hafvet, Inåt landet deremot
sträckte de sig till 15 å 20 mils längd tvärt öfver provinsen ända
till dess östra gräns. Hvar och en som för sin boningsorts skull
kunde hafva någon fördel af seglationeii hade sålunda ocksä i
allmänhet laglig rätt att idka den. Följden blef också att
1689 års resolution på intet vis förmådde tillintetgöra allmogens
sjö färder. Tvärtom lär seglationeii på 1690-talet ha nått en
sådan blomstring, att den hvarken förr eller senare stått sa högt,
hvartill icke litet bidrog, att regeringen synes hafva varit
obenägen att vidtaga några nya inskränkningar 3). I stället för de

Menas Jakobsstad och Brahestad.

2) R. R. 10 Nov.

3) 1693 t. ex. klagade städerna, men fingo det svar, att segL icke kunde
betagas allmogen. Förefölle deremot några olagligheter, egde borgerskapet, att
specificera casum och angifva saken för landshöfdingeämbetet, som skulle skaffa
rättelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free