- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
79

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMTAL MELLAN KONUNG GUSTAF IV ADOLF OCH GREFVE A. G. MÖRNER. 79

Konungen : »Ja, men det hade ju varit att tillåta dem votera
om ett fattadt beslut, och för öfrigt vet Ni, huru sådana voteringar
pläga gå: pluraliteten är än på den ena, än på den andra sidan.
.Deras tanke, som voro af opposition, var att kullkasta hela beslutet.
De voro missnöjde med finansplan, och de ville lägga band på
regeringen medels bestämd tid för bevillningen».

Jag: »Så har jag aldrig förstått saken, Ers Maj:t. Jag lemnar
till Ers Maj:ts eget omdöme, om icke, då i anledning af den gjorda
proposition, landtmarskalken tvänne gånger förklarat, att det förstods
af sig sjelft, att frågan om bevillningen vore undantagen, och då
ståndet på denna hans sista förklaring skridit till votering, utan
att någon opponerat sig emot denna uttydning och utan att frågan
varit om annat än finansplan, man icke då borde tro, att
bevillningsfrågan vore derifrån undantagen».

Konungen : »Ja, det förstods af sig sjelft. Men der var ju icke
mera någon bevillning att votera om, sedan de 12 tunnorna guld,
som skolat gå till statsverket, voro af mig efterskänkta. Att
garantera en skuld och att sedan vilja sätta ut en viss tid för
betalningen af intressen var ju i uti åndingens ögon det samma som att blott
på en viss tid vilja garantera den, och således ville de igenom detta
undantaget kasta i kull hela beslutet ocli det endast derför att få
genera regeringen och sätta ut tiden till riksdag. Det var något,
som jag ej kunde tillåta, ty jag vill aldrig våldföra någons
rättigheter, men jag tål också aldrig, att någon inkräktar på mina». (Vid
de sista orden fick H. M:t tårarna i ögonen).

Jag sökte då försäkra honom, att aldrig någon haft för afsigt
att inkräkta på hans rättigheter, och att jag åtminstone aldrig
kunnat se denna saken på den sidan. Men H. M:t couperade mig snart
ordet och begynte på att åter upprepa åtskilligt af ungefär samma
innehåll sora. det föregående, angående att det var ett fattadt beslut,
att de väl sedan kunde deliberera om repartition af bevillningen, men
ej utsätta tiden för dess upphörande, sedan han eftergifvit de 12
tunnorna guld, som enskilt hörde till statsverket, och att utdraget
af protokollet ej kunde blifva olika med sjelfva proposition, öfver
hvilken voterats m. m. sådant, som återfinnes uti ett par af den
tidens tryckta skrifter, i synnerhet i brefvet till landtmarskalken.
För att afbryta detta ämne, vid hvilket vi dock skulle sluta att
blifva hvar vid sin tanke, betjente jag mig af ett tillfälle för att
säga : »att hvarje gång Ers Maj:t ådagalade sitt nit för lagarnes
hägn ocli ständernas rättigheter, gjorde detta en den lyckligaste
impulsion. Jag anförde till exempel den gången, då vid tillfälle af
elektorernas val i andra klassen till efterträdare efter ryttmästar
Adlersparre H. M aj: t hade konfirmerat general Lagerhjelms val».

Konungen : »Ja, de äro så rädda för embetsmän, och dessa
hafva ändock kunskaper, som de ej kunna hafva. Om de valde de
flesta af sina, ville jag dock de skulle välja någon af embetsmännen
för att ge dem upplysningar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free