Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER.
99
Underrättelser.
Med. D:r Axel Johan Amnéus afled d. 6 Dec. 1881. Han
egnade sig med synnerlig förkärlek åt rättsmedicinska studier och
röjde derunder ett lifligt intresse för historien. Hans .förnämsta
uppsats i detta ämne var hans afhandling för medieine-doktorsgraden
»Om kronprinsen Carl Augusts dödssätt och de rättsmedicinska
hufvudpunkterna af rättegången mot Rossi» (1865 ; sedan omarbetad).
För öfrigt skref han i tidningar och tidskrifter »Om general von
Döbelns blessyr», »Frans Josef Anton Ho s si»; »Gustaf II Adolfs dödssätt»
omarbetad under titel »Om Gustaf II Adolfs död» i Hist. Bibi.
1879, (framkallade der ett yttrande af C. T. Odhner) ; »Erik XIV:s
förgiftning» (Eira 1880).
A. var född 1833, dog såsom andre stadsläkare i Göteborg.
— Generalmajoren och chefen för generalstaben frih. H. Raab
dog d. 11 Dec. 1881. Hans förtjenster som militär tillhör det ej
oss att bedöma, om den historiska forskningen har han deremot
gjort sig förtjent genom den verksamhet han utvecklade för bildande
af ett krigsarkiv i sammanhang med generalstabens omorganisation.
Man känner det bedröfliga tillstånd, hvari de samlingar förut
befunno sig, som utgöra kärnan i det nya arkivet, och den otroliga
van vård, för hvilken de i äldre tid varit utsatta. Ett slut derpå
gjordes genom instruktionen för generalstaben af d. 5 Dec. 1873,
som vid densamma anordnade en särskild krigshistorisk afdelning,
och utnämnd till generalstabens chef, fortfor frih. Raab att främja
den nya institutionens utveckling. — Såsom historisk författare
framträdde frih. R. med en uppsats öfver »Den adliga rusttjensten»
(urspr, tryckt i K. Krigsvetenskapsakademiens tidskr., sedan äfven i
särtryck). Aren 1870—72 redigerade han nyssnämnda tidskrift och
var äfven grundläggare af Militärlitteraturföreningen, som redan
hunnit utveckla en ganska omfattande literär verksamhet.
— Professor W. E. Svedelius lemnade vid slutet af förra året
den plats som skytteansk professor i vältalighet och statskunskap,
han under 20 år har fyllt. Vi ämna ej här redogöra för hans
verksamhet; det brukar vanligen först ske på den dödes mull, och vi
önska hr. S. ännu många år utaf helsa och arbetsförmåga. Men vid
slutet af hans officiella lärarverksamhet må det äfven här blifva
uttaladt huru mycket han gjort sig förtjent om den svenska historien. Vi
tänka härvid visserligen på en hel rad af längre och kortare
afhandlingar, men framför allt på den omutliga rättskänsla, på den
fördomsfria och opartiska forskning, med hvilken hr. S. i tal eller
skrift trädde de historiska frågorna och personerna under ögonen
utan att. rygga tillbaka för häfdvunnet rykte och namn, ett
åskådningssätt, som i en slående form uttaladt, ej kunnat undgå att äfven
inverka fördelaktigt på hans lärjungars tankerigtning och
uppfattning och i allmänhet på de historiska studierna vid universitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
