Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
OSKAR FYHRVALL
väl den af städerna påstods icke hafva gått mycket grundligare
för sig än den föregående af von Essen utförda. Men innan
detta hann ske, sammanträdde 1738 års riksdag, som äfven för
denna frågan icke saknar sin märk värdighet. Allmogen, för
hvilken den insigten allt klarare uppgått, att småstads borg ären
icke egentligen var den fiende, som skulle bekämpas, utan
fastmer Stockholmsbon, som höll den förre i ett olidligt tvång, stälde
sig nu afgjordare än förr vid småstadsborgarens sida i dennes
kamp mot hufvudstadens monopol, förhoppandes af en gemensam
seger ett gemensamt gagn. I en om hofsamhet vitnande inlaga
fram stälde Österbottens södra fögderi sina anspråk att bibehållas
vid 1680 och 1686 års resolutioner under förmodan, att
borgerskapet så mycket mindre skulle bestrida allmogen detta, som
rättigheten icke blott hade sin grund i kungl, resolutioner ocli
beslut, utan äfven liade sjelfva den naturliga billigheten för sig,
att hvar och en må, så godt lian kan, söka sin utkomst; liksom
allmogen icke ville missunna borgerskapet dess seglation, utan
fast mer bidraga dertill, att detsamma mätte kunna utsträcka den
så långt som möjligt. 1 enlighet med sådana tänkesätt begärdes
också sä väl af Österbottens båda fögderier som af hela
bondeståndet en stapelstads inrättande i Österbotten. v)
Så försonliga känslor funno clock ingen genklang hos
borgerskapet. När den nyssnämda nva undersökningen kommit till
stånd, och vederbörande myndigheter ånvo inlemnat sina
betänkan den, ii)kommo också städerna i Österbotten för andra gången
med en inlaga. Under framhållande af de gamla skälen, som
vi redan känna, yrkades deri att seglationen skulle lämpas efter
1696 års stadga och icke til latas andra än skärbyar med egen
afvel, »som bör vara fisk», och i öppna båtar. Af sådana byar
funnos i Österbottens sydligare socknar blott ett ringa antal, i
den nordligare delen deremot funnos inga skärbönder alis,
hvarför seglationen i de trakterna borde förbjudas. 2)
lie da u 1719 och äfven 1723 hade yrkanden i denna riktning framställts
af Ö.B:s allmoge. När en dylik ansökan’vid 1734 års riksdag blifvit afslagen
för V.B., beslöt allmogen i V.B. det oaktadt att genast förnya densamma med det
tillägg att om den icke kunde beviljas, få betala sina utlagor i persedlar efter
en billig värdering, alldenstund landtman nen s produkter i städerna betalades så
obetydligt.
2) Städernas samtl. besvär, suppl, af borgarne i Ö.B. — Som ett bevis på
bondeseglationens omfattning denna tid torde ur denna handling också följande
kunna anföras. Från Pedersöre socken, der blott en by handlade, utförde 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
