Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
OSKAR FYHRVALL.
Emellertid kämpades i Österbotten inför kommissionen med
stor ansträngning å båda sidor. Skälen för och emot hade nu
under stridens fortgång hunnit formuleras med större grad af
precision och skärpa, hvarför en sam m an s t ä 1 ln i n g af de
vigtigaste här icke torde vara ur vägen. Dervid är att märka, att
atskilliga af dem, som anfördes emot, äro såsom praktiska
hushållsråd alldeles förträffliga och i hvarje samhälle med högre
ekonomisk utveckling också faktiskt efterlefvas. Till sådana
kunna räknas de, som hemtades från teorierna om arbetets
fördelning och ansågo skadligt, att en landtbrukare flackade hafven
omkring eller låge i städernas hamnar om sommaren, då han
borde vara hemma och sköta sin gård. Ty herskar det frihet
på det ekonomiska lifvets område, så torde mot sådana skäl
icke mycket kunna invändas. Men som detta vid ifrågavarande
tidpunkt blott allt för litet var händelsen, måste en sådan
motsägelse uppstå, som att seglationen för allmogen faktiskt var en
lindring, ehuruväl den teoretiskt sedt och i sig sjelf måste
medgifvas vara skadlig, hvilket dock med andra ord icke vill säga
något annat, än att den var ett mindre ondt än borgerskapets
förtryck. Andra skäl voro juridiskt formella samt utgingo från
sjelfva ordalydelsen i resolutionerna af år 1689 och 1696.
Vidare sökte inan bestrida allmogen seglationsrätten på grund af
dess obehöflighet, emedan inga eller högst obetydliga restantier
på kronoutskylderna funnos inom Österbotten. Ja, till och med
omtanken för bondens eget väl borde bjuda regeringen att
förekomma hans segelfärder, hvarpå såsom bevis anfördes en kalkyl,
hurusom bonden på en resa med vanlig last förlorade 40 d. k. m.,
mot om han hållit sig hemma samt köpt och sålt i
provinsstaden. Och slutligen fick denna tidens nationalekonomers,
liksom alla protektionisters buse, emigrationen, lemna sin
kontingent till den stora falangen af skäl. Genom seglationens
upphäfvande skulle nämligen, menade man, folkmängden fortare
ökas, alldenstund den vida port till utvandring, som genom den
Öppnades, skulle tillstängas, och inga flera lemnas tillgängliga,
»än dem kronobetjeningen kunde bevaka».
Mot dessa och dylika skäl gjorde allmogens fullmäktige,
vice auditoren » Strengberg, åtskilliga invändningar. Först och
främst var seglationen grundad i lag och kungl, förordningar ocli
hade icke blifvit förverkad, och alltså var sakens juridiska sida
fullt tillfredsställande. Hvad sedan angick behöfligheten eller icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
